Cornelia lotsades in på festen av ett gäng stadiga vakter. Jag försökte hänga på, men framme vid en avspärrning tog det stopp. Cornelia fick en mikrofon och sjöng sin låt på stolar vid sitt bord.
Sen hissades hon av Oscar Zia och Farah Abadi.
Och fick fatt på en flaska champagne som hon dränkte publiken med.
Efterfesten stängde visserligen 02. Men det gjorde inte att vi gick hem. För hotellbaren, i byggnaden intill, höll öppet fram till 03.
Där hittade Lisa Miskovsky Cazzi Opeias fina föräldrar och satt länge och pratade med dem i en soffgrupp.
Jag hittade Jakob Redtzer (skrev Lillaysters Pretender förra året och Cazzi Opeias I can’t get enough i år) och Bishat Araya (Också I can’t get enough) i baren tillsammans med härliga Nadia Hamouchi (tvättbräda i Danne Stråheds nummer). Och så kanske jag slängde iväg en öl till Paul Rey som stod intill också.
Det var väldigt härligt, för så många ville att kvällen-natten skulle fortsätta, så det blev ett mysigt häng i hotellets lounge.
Arvingarnas Kim och Tommy Carlsson utmanade Lillasysters Andreas Bladini i nån form av spel som jag aldrig förstod mig på.
Jag hamnade i en soffgrupp tillsammans med Casper Janebrink och min fina kollega Stina.
Markus Larsson stod i samtal med Thomas G:son.
Antagligen om Tom Petty eller emotionella tonartshöjningar nåt annat som jag inte begriper mig på.
Och i baren fastnade Mellos-mesta-manager-Daniel med Paul Rey i ett samtal.
Lillasysters trummis Ian-Paolo Lira hittade en rosa boa och hade väldigt kul med den.
Kanske inte riktigt hans stil, egentligen, eller vad säger ni?
Men ganska sött ändå!
Det var verkligen ingen som ville sluta hänga i natt. Farah Abadi dröjde sig också kvar i hotellbaren med sina vänner.
Tone Sekelius team tog också in en flaska vin eller två för att eftersnacka.