Carola stod vid sidan av scenen när Anna Vissi showade. Hon fick inte sjunga nåt eget nummer, men utrustad med sill och pepparkakor i en svensk presentlåda såg Carola ändå till att få den grekiska stjärnans uppmärksamhet. Snart var hon uppe på scenen och kunde räcka över de svenska läckerheterna. Där stannade hon en halv sång och fyrade av  sitt leende mot publiken medan Anna Vissi sjöng färdigt.

Maltas sångare Fabricio stod allra längst framme vid scenen när Anna Vissi klev upp och sjöng en hel rad låtar. Snart upptäckte hon flickfavoriten och fick snabbt upp honom på scenen. Han fick klättra upp men stod snart och viftade med en grekisk flagga medan Vissi sjöng en ballad för honom.

Ryktet säger att Euroclub-festerna brukar vara fyllda av ESC- och melodifestivalmusik. Såväl Shirley Clamp som Linda Bengtzing ska spelas flitigt. Men på den grekiska festen igår var det i början inget röj alls, bara ballader spelades. Svenskar på plats höjde på ögonbrynen när plötsligt Christer Björkmans ”Imorgon är en annan dag” spelades och direkt efter den följde ”Främling”. Och visst var det så att både Carola och Björkman stod vid DJ:n. Tack för det! Efter det gick Anna Vissi upp på scenen och sen var det bra musik.

Carola åkte från ambassadörens tillställning för att hinna till den grekiska festen på Euroclub där alla ESC-fester hålls. När Carola och hela gänget kring henne, Engfors, Björkman, Kagemark etc, väl kom till festområdet slussades de snabbt in till VIP-borden på en fest. Men Anna Vissi syntes inte till.

De hade kommit till den ryska festen, därav den stora bryska ryska mannen i entrén till VIP:en. En halv drink senare var svenskarna iväg igen och hittade snart rätt fest.

Självklart fortsatte festen på Euroclub igår natt. Jag kom äntligen dit! Det gjorde Carola också och Elena Paparizou som jag pratade med som hastigast.

Jag lovar att berätta mer om det senare, men om jag ska framstå som något så när vaken när jag träffar Andreas Lundstedt för en intervju senare idag, måste jag lämna arenan och åka tillbaka till hotellet och sova några timmar till nu.

En av Carolas låtskrivare, Henrik Wikström, fyllde tydligen år i går (grattis Henrik). Det ville Carola fira och när hon gick upp på scenen hos ambassadören kallade hon upp honom för att sjunga ”Ja må han leva”. Problemet var bara att hon presenterade honom som Henrik Larsson.

Vi andra funderade som hastigast på om fotbollsproffset tagit ledigt från Barcelona och flugit in till Aten, men så var inte fallet. Henrik själv såg lite frågande ut, men efteråt skrattade han bara åt misstaget.

Alexandra Pascalido var med och minglade på ambassadfesten. Hon och Bobby Ljunggrens mamma kom väldigt bra överens.
– Det här är den verkliga stjärnan här, utbrast hon om Bobbys mamma när vi presenterades.
Bobbys mamma charmade nog oss alla. Rickard Engfors utbrast att hon var den bästa guiden till Atens gay-klubbar och själv utbrast hon att Carola bara måste vinna.
– Äh, det är bara för att hon själv vill vara med på tv på måndag, skrattade Bobby.

Den svenska delegationen bjöds in till Sveriges ambassadör igår. Det var ett riktigt garden party, mingel och snittar runt poolen och en liten scen iordninggjord för Carola.

Roligast på festen var Carolas låtskrivare Bobby Ljunggren. Antagligen lycklig över att vi lämnat videokameran hemma pratade han som aldrig förr. Han, som är halvgrek, berättade om hur han har suttit  i ett antal grekiska tv-soffor och marknadsfört Carolas låt.
– Carola har ingen aning om min lilla marknadsföring vid sidan om, skrattade han.
Förhoppningsvis är han mer pratsam i grekisk tv, än i svensk. Han är inte direkt  den som ställer sig i fokus och vill bli filmad.

Smörgåstårta och köttbullar stod på menyn och maten var väldigt välkommen när skymningen lagt sig över den fantastiska utsikten från ambassadörens residens.

Det är väldigt stort här nere, i stort sett allt utom arenan. Den känns som Skandinavium typ och jag blev väldigt förvånad första gången jag klev in, det kändes lite som en repetitionshall bara, inte arenan där hela eventet ska vara.

Men själva Eurovision är stort. Så stort att det är omöjligt att hinna se alla repetitioner och vara med på presskonferenserna. Jag ska ju hinna göra intervjuer för webb-tv också, det är ju faktiskt därför jag är här.

Sen är det långt mellan hotell och arena. Det känns som man sitter halva tiden i en taxi, eller en buss för att ta sig nånstans dit man redan är sen.

Dessutom arrangeras det fester varje kväll. Dit vill man ju också hinna, jag vet ju att ni som läser bloggen vill veta vad som händer på kvällarna också, men än så länge har jag bara hunnit med välkomstfesten.

Ikväll ska vi till svenska ambassaden som har en mottagning för den svenska delegationen och svensk press. Sen hoppas jag hinna till Euroclub. Det är ESC:s egen festlokal där det spelas schlager schlager schlager. Det är där folket samlas på kvällarna, det vill säga alla som inte måste jobba som jag…

Stressade Rickard Engfors läser bloggen och var lite smått grinig över att jag skregv att ingen riktigt visste vad han gjorde runt Carola:

– Jag som jobbar typ 24 timmar om dygnet, så skriver du att jag bara rättar till det blåa lakanet!

Christer Björkman, som också hjälper till med det blå lakanet, höll däremot med och tyckte att jag skrivit helt rätt om Rickard.

Engfors hann också hindra Carola från att hoppa i poolen på Vikingabrunchen. Hon var tydligen väldigt sugen, men Rickard hade med förskräckelse i blicken avstyrt det snabbt.

– Hon ska direkt till direktsänd grekisk tv efter brunchen!