Jag hade hellre sett nån annan i finalen än Holland.

Hollands Waylon kom alltså tvåa före Sanna Nielsen i Köpenhamn. Nu vill han vara Bon Jovi i kritvit sydstatscountry-rock med svarta dansare. Det har väckt en del kritik här i Köpenhamn.

Sången är säker, men känns inte genren väldigt daterad? Och det kommer en betydligt bättre rocklåt senare ikväll, i skatepunk-genren.

Holländska Waylon tar sig själv på enormt stort allvar. Så stort allvar att han vägrar prata med två av de holländska tidningarna på grund av att de gett honom dåliga recensioner.

Med andra ord en urfånig person.

Jag har svårt att få det ur huvudet när jag ska lyssna på hans låt och titta på hans framträdande.

Men det här är kritvit countryrock som vill vara 80-tals Bon Jovi.

Hollands Waylon har fått en del kritik i sociala medier för att han gör en countryrocklåt som heter Outlaw och står på en plattform omgiven av svarta män som står lägre ner än honom som kör och band.

Det har antytts att det finns rasisistiska undertoner i iscensättningen. Waylon själv har slagit det helt ifrån sig, men jag kan förstå vad kritikerna menar. Kanske borde han och det holländska teamet ha sett hur det här såg ut om de tittat på det utifrån.

Oj, direkt efter att ha sjungit sin låt brister de holländska systrarna ut i tårar på scenen.

Anspänningen är så klart enormt hög och det måste ha släppt direkt efter att låtens tre minuter var över.

Och tårarna bara fortsatte att rinna.

Holländska OG3NE är systrar, Lisa, Amy och Shelley Von, de sista två är tvåäggstvillingar. De är 22, 21, och 21 år gamla. Men har stylats som schlagertanter. Så märkligt.

När jag bortser från tant-stylingen så gillar jag Hollands OG3NE mer och mer. De är tre kaxiga tjejer som sjunger enormt bra.

Ibland blir det lite för ”kompentent” och pretentiöst. Men jag kommer på mig själv med att vilja göra handrörelser till låten och knyta näven vid rätt tillfällen och sånt.

Nu börjar repet äntligen. 13 minuter försenat.

Men det har ju löst sig till sändning de tidigare genrepen så det kanske bara är att konstatera att det är så här det funkar i Ukraina.

Alla artister gör entré lite grann i stil med modevisningen som gjordes i Stockholm förra året. Får kliva in på scenen i startordning och vinka.

Ibland känns de överpretentiösa, men jag tror ändå att jag gillar holländska OG3NE lite. De är sticker ut genom att vara en trio och det blir lite tjejgrupp-känsla på ett enkelt snyggt sätt.

Alltså jag kan inte bestämma mig kring holländska OG3ENE. Ibland känns det som ett snyggt, kaxigt brudigt En Vogue-nummer.

Men stämsången ger mig obehagliga rysningar. Då känns de istället som självgoda och överpretentiösa musikskoletjejer som älskar att förstöra låtar genom att waila sönder dem.