Artisterna har tagit plats i greenroom och Martinus ber Ida-Lova om hjälp att ta en bild på honom. Det gör hon så klart.

Ida-Lova Lind sjunger otroligt bra. Hon sätter kamerorna och nu tycker jag inte att jag hör de där svårigheterna med de låga tonerna som hennes förkylning ställt till för henne under repen.

Om inte nerverna ställer till det för henne i morgon kan det här bli hennes stora genombrott.

För att blåsa liv i det 420 kvardratmeter stora tyget som draperar scenen under Ida-Lovas nummer står dels Masen i publiken med en industrifläkt som fångar artistens hår.

Men även i kulissen står en scentekniker med en lövblås för att ge lite rörelse i det stora tygstycket som hänger ner från taket.

Ida-Lovas Låt hela stan se på är en låt som växer, både genom sina tre minuter och på mig. Trots att hon har lite problem med de lägsta tonerna så sjunger Ida-Lova väldigt fint och har en egen personlig röst.

Det här skulle kunna hända på lördag.

Ida-Lova nu. SVT:s nummeransvariga Jennie Widegren har varit framme och coachat henne och gett instruktioner och nu kan hon börja.

Öppningen sitter säkert, men i andra versen märks att hon har svårt att gå ner till de djupa tonerna ordentligt. Ida-Lova har berättat att hon varit sjuk och att det satt sig på rösten.

Men det är knappt märkbart om man inte, som jag, lyssnar efter det.

Det här är finstämt och enkelt, med en rejäl Carolafläkt som stormar hela parkettpubliken i nacken.

Nu har jag fått svar från Ida-Lovas team. Uppgifterna är lite motstridiga, en person säger att tyget är 30 mter långt och sju meter brett, men en annan berättar att det faktiskt är två stycken à 30 meter vardera, som har sytts ihop, kortsida mot kortsida för att bilda en 60 meter lång drapering. Sju meter brett var de båda överens om.

Om det senare stämmer så innebär det att Ida-Lova Lind har 420 kvadratmeter tyg på scenen. Hur många lägeheter i Stockholms innerstad får man plats med på den ytan?

Jag måste erkänna att jag först blev lite besviken när jag hörde att hon skulle ha tygstycken på scenen. Det har inte en bra Mello-historik, tygstycken brukar sällan bli så snyggt som man tror.

Men här har de utnyttjat det riktigt bra. Det ger Ida-Lova en inramning och en miljö som skiljer sig från övriga tävlingsbidrag. Snyggt där!

Jag har fått lite mer rapporter från min kollega Natalie Demirian som pratade med alla artister igår efter deras rep. Ida-Lova har tydligen varit sjuk och rösten har inte riktigt återhämtat sig.

Det märktes inte på det rep vi fick se igår måste jag säga, men det kan så klart påverka hennes framträdande.

– Rösten är inte i det skick jag hade hoppats på att den skulle vara, men det känns ändå okej, säger Ida-Lova till Natalie.

Nu försöker hon dricka mycket te och vila rösten så gott det går mellan rep och intervjuer.

Hur långt är egentligen Ida-Lovas tygstycke på scenen?

Det kräver i alla fall en hel del uppmärksamhet från Melodifestivalens tekniker med scenchefen Tobbe i spetsen för att få det på plats ordentligt.

Jag har slängt i väg ett sms till Ida-Lovas team för att fråga hur många meter tyg som gått åt till det här, för många är det! Jag väntar på svar och lovar att berätta för er när jag vet mer.

I kulissen finns Ida Tengblad även under Ida-Lova Linds nummer. Smart av skivbolagen att samordna sina kör i kuliss, så blir det lite billigare.

Oklart vem av Melanie Wehbe och Ida Lova-Lind som var först med att anlita Isa Tengblad, men det spelar ju ingen roll. Har man någon på plats som sjunger bra, och det vet vi ju att Isa gör, så kan man ju använda samma körsångerska snarare än att bussa dit flera olika, så länge röstläge och sångstil passar.

Ida-Lova Lind har ett gigantiskt orange-färgat tygstycke med sig på scenen. Det hänger som ett stort draperi från scentaket och hela vägen fram till scenkanten där Ida-Lova sitter på trappstegen ned från scenen, på gardinen, hela vägen genom första refrängen.

Sen reser hon sig upp och tar en liten promenad upp på scenen och ställer sig vid ett mickstativ. Där slår Carola-fläkten till i andra refrängen så hon får vind i håret.

Ida-Lova känns säker och trygg på scenen under det repet vi får se. Hon sjunger bra och säkert.

Det här är en fin ballad som skulle kunna hända på lördag kväll. Jag tänker mycket på Molly Sandéns Rosa himmel när jag hör Låt hela stan se på, Markus Larsson säger att den vill vara Kent. Vi kan blanda in Veronica Maggio också. Det finns liksom drag av alla stora svenska popballader.

Men frågan är om Ida-Lova lyckas ta sig genom rutan. Det händer ibland att okända artister imponerar på tv-tittarna och sjunger en fin ballad till final, tänk Ellen Benediktson, Marie Lindberg. Men oftare blir det som Lovad, Samira Manners, Felicia Olsson, att man hamnar utanför avancemang.

Allt hänger på hur bra man levererar i sändning.