Jay Smiths lillasyster är alltså Maria Smith från Smith & Thell och både hon och Victor Thell har varit med och skrivit låten. Maria är också med här i Karlstad och körar, men håller sig i kulissen för att hon tyckte att det var bättre att allt ljus låg på Jay.

Hon och Victor Thell hade ändå lekt lite med tanken att de skulle vara Jays kompband på scenen. Men Victor är i Los Angeles och jobbar så det blev inget med det. Och om Jay går vidare till final ikväll så blir det svettigt för Maria i finalen. Tidigt morgonen efter ska hon åka till Los Angeles hon också för att möta upp bandkollegan och jobba hon också.

Här är den första stora intervjun som Maria gjorde i samband med genombrottet med Smith & Thell 2015.

Den andra som lottats fram att sjunga om i finalkvalet blev Jay Smith. Kanske var det allra enklast så, att låta de två artisterna som redan värmt upp under deltävlingsgenrepet få sjunga om igen för publiken i arenan. Även om många nog hade hoppats på Snuskan, Gunilla, eller Scarlet.

Nu började bloggen strula lite, men Jay gjorde i alla fall ett lika tryggt rep som han gjort tidigare: han sjunger otroligt säkert, men numret är ganska tråkigt.

Jay Smith får med sig publiken på sin handklapp och de fortsätter att hålla takten och klappa resten av låten. Tills de växlar till att hänga med i vinkanden istället. Det här var ett riktigt bra rep.

Nä men se där, nu har man vänt på Jay Smiths S på scenen.

Under dagrepet idag var det ju tydligt felvänt, om ni minns.

Tänk vad ett litet blogginlägg kan göra. Så här nedan såg det ut tidigare idag.

Men nu var det nån som upptäckte något lite kul i Jay Smiths scenshow. S:et i billboarden bakom honom är ju felhängt!

Kolla igen. Det hänger upp och ner.

Jay Smith hinner tre genomsjungningar idag. Det är bandsättning även i tredje genomsjungningen. Jag nöjer mig med att lyssna mest. För det hamnar aldrig fel för Jay i sången.

Jay Smiths andra genomsjungning och det är svårt att skriva nåt speciellt om det här. Det ser i princip likadant ut varje gång.

Så här, för att vara exakt:

Jay stegar fram till mickstativet i första meningarna.

Plockar fram gitarren som hängt på ryggen.

Spelar under refrängen.

Hänger bak gitarren på ryggen under andra versen.

Tar fram gitarren igen i bryggan och spelar på den under den andra refrängen.

Bandet kommer fram och det blir handklapp i luften.

Jay tar loss mikrofonen från stativet och går fram till scenkanten. Kör en refräng där. Och så en till.

Så går han tillbaka till mickswstativet, sätter fast micken och tar sista raderna där.

Och så var det över.

Med det sagt så sjunger Jay Smith otroligt bra. Det går inte att säga nåt annat. Det här kommer många tv-tittare gilla i sändning.

Jag tycker ju i grunden att det är väldigt tråkigt med hittepå-band på scenen. Jag kan acceptera det när man är ett band, men när Jay Smith tar med sig polarna upp på scenen för att låtsasspela på instrumenten så blir det tyvärr bara väldigt tråkig tv.