Åldersgrupper VS procent: Så hade Melodifestivalens resultat blivit med de gamla poängsystemen
avDet är faktiskt inte slut på siffernördigheterna ännu. För jag kunde inte låta bli att plocka fram detta också.
Sedan kombinationen av jury- och tittarröster infördes i den moderna Melodifestivalen har maktfördelningen mellan jury och tittare, på pappret, alltid varit 50-50.
Om jurygrupperna haft totalt 473 poäng att dela ut så har tittarna också haft lika många poäng att dela ut.
Tabellen visar alternativa resultaten i Mello
Men just hur tittarrösterna fördelats har sett lite olika ut genom åren.
Fram till 2010 fördelades tittarnas poäng så att den som fick flest röster av folket skulle få motsvarande 12-poängare av samtliga jurygrupper, den med näst flest röster fick 10-poängare av samtliga jurygrupper etc.
Från 2011 fram till 2018 fördelades tittarnas poäng procentuellt, så att den som fick 10 procent av rösterna också fick 10 procent av maxpoängen som delades ut.
Så hur hade finalresultatet sett ut om tittarnas röster fördelats enligt de tidigare systemen? Jo, det har jag tagit reda på åt er och det kan ni kolla i tabellen här (Obs, den är skrollbar i sidled, jag som inte är så tabellduktig är mycket stolt över att ha lyckats få till detta så klaga inte på läsbarheten är ni snälla):
Topp 3 hade fortfarande sett likadan ut, men Theoz hade kommit fyra med båda de tidigare systemen, medan Jon Henrik Fjällgren, Arc North feat Adam Woods hade slutat 5:a enligt det system som användes 2002 till 2010 och sjua om rösterna fördelats procentuellt.
Det som framför allt framgår här är att man kan förstå varför SVT tyckte att procentfördelningen inte blev så bra tv. Eftersom SVT envisas med att alla kan rösta lika många gånger på varje artist i appen, så blir inte skillnaden i den procentuella fördelningen särskilt stor.
Att sex av de tolv finalbidragen fick mellan 7,6 och 8,6 procent av rösterna vardera och därmed alla skulle ha fått mellan 35 och 40 poäng ger ju inte särskilt spännande tv.
Det var en av anledningarna till att man istället införde poäng utifrån hur de olika åldersgrupperna röstar, tillsammans med det faktum att vissa ålderskategorier röstar mycket mer än andra (de yngre i förhållande till äldre) vilket ledde till klagomål om att många artister som riktade sig till äldre tittare röstades ur tävlingen.
Men för mig ligger problemet snarare i att mani appen kan rösta lika mycket på alla artister. Det leder till att man smetar ut rösterna på väldigt många artister istället för att tvinga tittarna att rösta fram sin ultimata favorit.
I Norge får varje tittare en enda röst
I Norge hade man i stället ett helt annat system i år. De som loggade in i NRK:s app fick en röst. En enda röst. Att lägga på sin favorit.
Det skulle bli väldigt spännande om SVT vågade göra något liknande. Rensa upp i ett röstningssystem som bara blir krångligare och krångligare ju mer lager de lägger ovanpå och mer och mer obegripligt för tv-tittarna.
Jag hör ju själv hur rekordälskande chefer på SVT får hicka över ett sånt här förslag. De vill ju kunna fortsätta skryta om röstningsrekord på röstningsrekord. Att då gå från möjligheten att lämna 120 röster i finalen till 1 är kanske för drastiskt. Men ge alla 10 röster då, att fördela som man vill mellan artisterna.
Alla röster i Mello är INTE lika mycket värda
Och en helt annan sak. Ni minns kanske hur Farah Abadi och Jesper Rönndahl tjatat sig blåa i sex veckor över att alla röster är lika mycket värda. Titta på den här lilla grafen som min kompis Anders på podden Schlagerfesten roat sig med att ta fram.
För Paul Rey krävdes det en miljon röster för en enda ynka poäng. Med samma mått borde Loreen ha slutat på knappt 4 poäng, men hennes slutresultat blev ju som bekant 177.
Så nej, Farah, Jesper, Mello-manusskrivarna och SVT:s Melodifestivalproduktion. Det är mycket tydligt att alla röster INTE ALLS är lika mycket värda.
