Ett gäng av artisterna showade på scenen när deras låtar spelades på efterfesten.
Tidigare Mello-artisten Julia Alfrida var en av Melanie Wehbes största supportrar och sjöng med när Melanie klättrade upp på en baslåda och gjorde sin For the show.
Paul Rey framförde sin låt och gjorde sen sällskap med Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson på dansgolvet när det var Nordmans tur att sjunga.
Jag tänker mest på Spelman på taket och Om jag var en rik man, men andra jämför gärna med Lordes Royals och då är det ju lite speciellt att det ordet till och med finns med väldigt tidigt i den här låten.
Jag har funderat över vad det är som jag inte tycker funkar riktigt med Julia Alfridas scenshow och nu tror jag att jag knäckt det. Det är hur det mörkröda ljuset och den murrigt gröna färgen på hennes scenkläder liksom närmar sig varandra i nyans och gör att hon försvinner. Det är därför jag tycker att Julia blir otydlig på scenen.
I närbilderna har hon bara blivit bättre och bättre i rutan och hittat rätt avvägning mellan attityd och glädje.
Julia Alfrida berättade på presskonferensen att hon inte hade kunnat sluta gråta efter dagrepet, före kvällens genrep.
– Jag är en högkänslig individ, det som hände var att jag gick bak till Melanie som körar och så kom tårarna. Jag kände ”Börjar jag bli sjuk, eller vad är det?” Nej, det var anspänningar som släppte. Sen frågade nån ”Hur mår du?” Så började jag gråta igen. Och Sen nr jag kom till logen så började jag gråta igen.
Julia Alfrida gör sitt bästa rep hittills. Hon ler vid flera tillfällen och känns mer avslappnad nu än hon gjort tidigare. Om hon kopplar på ännu lite till av den charmen så kommer hon få ett gäng nya fans imorgon.
Nu har jag pratat lite snabbt med Julia Alfrida efter hennes repetition. Jag fick tag i henne via en knagglig Facetime-lina, men lite kunde vi snacka i alla fall.
Hon berättade om budskapet i låten ”Rich” och i sitt scenframträdande och att hon valt ut alla personerna som syns i videoklippen bakom henne själv.
– Jag hoppas att mitt budskap i låten ska gå fram, förmedlas och förstärkas i det visuella, i vad som händer på skärmen bakom mig till koreografin som jag har skapat själv. Det är mångfald, jag vill att det ska vara en represenation av många olika människor i olika åldrar, etnicitet, funtionalitet etcetera. Jag har själv handplockat alla personerna som ska vara med, säger hon.
– Sen har jag också hämtat inspiration av ASL, som är teckenspråk på amerikanska, i min koreografi. Det ska kännas väldigt inkluderande, positivt och optimistiskt och förhoppningsvis inspirera andra att vilja hitta sitt eget självvärde, det är grundfundamentet.
Nu har jag kunant se ett videoklipp av Julia Alfridas repetition också. Hon får till ett skönt gung på scenen tillsammans med sin kör av månniskor som sjunger med i skärmarna bakom henne.
Det gröna bryter också av mot det röda ljuset i led-skärmarna.
Det här är en första kamerarepetition, men det jag tror att Julia behöver repa på är att hitta kamerorna och förmedla glädjen från scenen till tv-tittarna, för det skulle behövas lite mer energi.
Nu har vi fått bilder från Julia Alfridas rep också.
Hon har massor av närbilder på människor på led-skärmarna bakom sig och scenkläderna är mörkt gröna med fransar.
Jag hadenog väntat mig något mycket mer teatraliskt när jag hörde låten för första gången igår, för jag kan itne tänka på något annat än ”If I were rich man” från Spelman på taket, och inte bara för att låten heter ”Rich”.
Men hur charmig är inte den här lilla flickan som petar sig i näsan? Jag dör av söthet!