Kikki Danielsson gör en genomklassisk och innerlig countrylåt, som känns precis helt rätt för henne.

Hon börjar stående mitt på scenen innan hon tar typ 3 steg till en pall där hon sätter sig framför bandet och sjunger.

Numret avslutas sen med att hon reser sig igen och sjunger in i kameran. Då tas de sista 1,5 stegen.

Man blir glad av att se Kikki Danielsson på scenen och rösten är bra. Det finns fortfarande risk att Kikki åker pladask ut och kanske till och med hamnar på sista plats den här veckan.

Men det är inte ett Charlotte Perrelli-fiasko. För det här är värdigt och snyggt och Kikki är fin på scenen.

Kikki Danielsson har tagit med sig ett helt band på scenen som är placerade på gradänger, som nog ska föra tanken till en lada.

Musikerna är: Sulo Karlsson (gitarr/kör), Anna ”Idde” Schultz (piano/kör), Gustav Horneman (trummor), John Schubert-Dobro (pedal stearl), Maja Stenhram (bas), Lena Magnusson (dragspel). Dessutom Linda Petters på kör.

Japp, Idde ”Fiskarna i havet” Schulz körar alltså vid Kikki Danielssons piano. Kul!

Som jag kunde berätta för er igår skulle Kikki Danielsson ha hela 2,5 steg i sitt nummer.

Men nu, precis innan hon kliver in på scenen för att sjunga får jag info om att hon nästintill fördubblat detta. En anonym källa, som vi kan kalla Reckord Ingfars, avslöjar exklusivt för schlagerbloggen via sms:

”Håll i cowboyhatten! Vet ju att du älskar att breaka exklusiva detaljer på bloggen så… Kikki är grymt taggad. Vi har därför beslutat oss för att köra nästan dubbelt så mycket koreografi. Hon kommer att gå fyra och ett halvt steg. Säg till om du tycker att detta tar för mycket fokus!”

Så nu vet ni!

Nu får vi höra alla låtar en gång till så i det här inlägget sammanfattar jag intrycket efter andra genomlyssningen.

Sigrid Bernsons Patrick Swayze är betydligt effektivare än jag tyckte vid första genomlyssningen. Refrängen är trallig och kul och det lär bli party på scenen. Versen är mer anonym än refrängen, men det går att göra ett snyggt nummer av den här poplåten. Sticket har ett tydligt handklappsparti.

John Lundviks My turn riskerar att drunkna bland veckans poplåtar. Den här typen av pampig ballad har ofta svårt att hävda sig i Melodifestivalen, men om John får till sitt framträdande och är övertygande i kamerorna så kan den pampiga Eurovision-balladen ha en liten chans att ta sig vidare. Låten får mig att tänka på powerballader som man dansade tryckare till på mellanstadiediscot, men som man också kunde stå och göra stora rörelser till och sjunga med i om man inte hade nån som man ville kramdansa med. Och direkt efter sticket så kan det bli ett gåshuds-moment när John tar i från tårna inför sista refrängen.

Renaidas All the feels är snygg Rihanna-light-pop med lite plinkanden och hennes coola raspiga röst. Men refrängen är lite anonym även vid andra lyssningen. Och dropet som leder till EDM-breaket gör mig lite lätt besviken. Men det används ju flitigt i exakt allt på P3 så det funkar ju bevisligen.

Edward Bloms Livet på en pinne är musik som ingen har hört sen 60-talet. Åtminstone inte i program för modern musik. Det här är så gammeldags och så udda att det mycket väl kan funka. Det är liksom en kul revyvisa med text om allt det goda som en livsnjutare som Edward uuppskattar i livet. Så gammaldags att det bara går att skratta åt. Eller med. Och jag kan inte låta bli att gunga med och sjunga med: ”sill i dill, sill i dill, med potatis till”.

Kikki Danielssons Osby Tennessee är en självbiografisk countryvisa som rakt igenom andas svensk-country a la Mats Rådberg och rankarna och av nån anledning kan jag bara tänka på Peta in en pinne i brasan, även om textreferenserna är helt annorlunda här. Texten är ärlig och handlar om Kikkis hela liv och refrängen är lätt att sjunga med i.

Kamferdrops Solen lever kvar hos dig är dansbandshouse helt enkelt. Refrängen är supereffektiv. Den klistrar sig fast och går inte att få ur huvudet vare sig man vill eller inte. Precis som en riktigt bra dansbandsschlager. Sen har det lagts på en tropical house-produktion som gör låten till en märklig mash up som väldgit mycket påminner om när man på 90-talet gjorde covers på stora 80-talshits i Eurodisco-tappning. Men nu med house-saxofon i stället.

Benjamin Ingrossos Dance you off är den tydligaste finalisten i veckans startfält. Säger jag redan så här tidigt. Hoppas att jag inte har fel. Det är så mycket Justin Timberlake-lån med Michael Jackson-känsla i Benjamins sång men allt är smart och snyggt ihopsatt till en låt som kommer erbjuda maximal möjlighet till att visa upp Benjamin på scenen. Han skulle behöva få en total black out på scenen för att inte gå vidare. Säger jag nu innan jag sett en sekund av vad han ska hitta på i sitt nummer, eller ens hört honom sjunga den live.

Kikki Danielsson gör absolut ingen schlager. Det här är den svensk-country som hon alltid egentligen haft närmast om hjärtat. Minns någon Mats Rådberg och rankarna?

Det är heller ingen Guld och gröna skogar, det här är inte upphottat eller moderniserat. Det är precis det som hon vill sjunga, i midtempo med en självbiografisk text och rim på världen och färden.

Refrängen är väldgit klassisk och tydlig med countrygung, men frågan är om det här är vad Kikkis melodifestival-fans vill se henne göra? Det ska bli spännade att se på lördag om hon är årets Charlotte Perrelli eller årets Owe Thörnqvist.

En av dem som rasade in var en man med två hattar på huvudet. Jag såg honom först bara bakifrån och funderade över om det var nån form av hipp ny trend att hatten skulle ha två brätten.

Men så vände han sig om och visade sig vara Rickard Engfors.

Så inte en hipp ung man med ny hatt-trend alltså.

Rickard är inblandad i ett gäng nummer i år, den här veckan Kikki Danielsson.Så hattarna är givetvis till hennes framträdande.

Kikki kommer inte direkt dansa på scenen i år:

– I dagsläget kommer hon ta två och ett halvt steg, men det kanske ändras, säger Ricakrd och skrattar.

Jag bjöd hem Kikki Danielsson på frukost och nu finns det hela att kolla på.

Hur kan en Melodifestivalvecka börja på något bättre sätt än att Kikki Danielsson kommer hem till en på frukost? Jag tror aldrig att det har börjat bättre än så här faktiskt!

Hela frukosten kommer självklart i en Aftonbladet TV-spelare nära dig när du minst anar det.

Och kanske får vi se Kikki Danielsson tävla i Melodifestivalen nästa år, vem vet. En schlagernörd som jag kan bara hålla tummarna.