Nu får vi höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här blogginlägget vartefter.

Albin Tingwall gör pojkpop gjord för att skråla med i bilen. jag får plötsligt Avril Lavigne i huvudet. Vet inte riktigt varför, men det är nåt liksom snällt skate-poppigt över det här. Och med maffig arenaproduktion.

Lia Larsson gör epa-dunk med effektiv refräng i rätt höga toner. Ska bli intressant att se om hon klarar av att ta i så mycket som låten kräver på scenen. Chilla-upprepningarna i bryggen fram till refrängen är en snygg touch. Det här kommer absolut bli en hit i vissa kretsar, men frågan är om det slår lika brett som Fröken Snusk lyckades göra. Det kommer bero på Lia Larssons leverans på scenen.

Dotter sjunger It’s not easy to write a love song och det här är snygg midtempo-pop som växer symfoniskt och känns storslaget så som man vill när det ska kännas Eurovision-pampigt. Men kommer det funka med midtempo när Dotter-fansen har fastnat för henne tack vare dansiga Bulletproof-poppen? Jo då, det här kan absolut ta sig vidare på lördag om Dotter gör en snygg scenshow.

SCARLET och Circus X känns som ett helt musikalnummer i en mörk Dracula-show. Det här känns mörkt och gotiskt, teatraliskt, och gjort för en häftig scenshow. Jag gillar barnvise-trallandet som känns som hämtat från en skräckfilm där nåt litet barn förvandlas till monstret. Och så ökar tempot i slutet, blir hårdare, hetsigare. Svårbeskrivet. men kanske är det mer ett nummer än en låt?

Lasse Stefanz gör precis vad de ska göra, med en gladtrallig och supercharmig sommarrefräng. Jag tror tyvärr att den är chanslös i tävlingen. Det finns en stor risk att det kommer kännas mossigt med Lasse Stefanz i rutan, om de inte får till samma varma härliga känsla som hasse Andersson lyckades med. Men tyvärr tror jag inte att Olle Jönsson och grabbarna har den förmågan. Jag blir gärna överbevisad, för den här refrängen är otroligt härlig.

Danny Saucedos Happy that you found me är en fanfar rakt igenom. Jag tror att det var Alexander Bard som använde det som beskrivning för en av BWO:s låtar i Mello nån gång, och det stämmer otroligt bra in här. Det här är snygg edm-pop, som absolut för tankarna till If only you, Dannys genombrottshit som Michel Zitron också var med och skrev precis som denna. Woo-oo-eeoo-slingan efter refrängen är snygg och Danny kommer göra det här otroligt bra, så klart. Men jag hoppas att scenshowen slår mig i magen med en ännu större wow-känsla än den här låten gör.

Och där har vi fått höra alla låtar två gånger. Intressant vecka det här. Behöver smälta startfältet nu och känna efter lite…

Lasse Stefanz låt heter En sång om sommaren och det låter precis som ni förväntar er, med fiol i öppningen och en text om bryggan där vi satt en sen sommarnatt.

Men oj vilken effektiv refräng. Det här är dansbandsschlager-deluxe.

Olle Jönssons sångröst gifter sig perfekt med den här härliga varma refrängen. Man kan sjunga med i den direkt. Jag älskar det här. Oj, vad härligt det känns.

Ett riktigt blast from the past-dansbandsschlager a la 80-tal. Den är absolut lika effektiv som Hasse Anderssons Guld & gröna skogar. Frågan är bara om Lasse Stefanz känns lika likeable på scenen för att göra det här till samma typ av hit?

Saker man får lära sig på efterfesten inkluderar också vem som Panetoz låt egentligen var avsedd för.

Om ni lyssnat på Schlagerfesten-podden har ni redan koll på detta, för i avsnittet som släpptes i helgen berättar Jimmy Jansson hur det ligger till.

On my way hette egentligen något i stil med Maria och skrevs tydligen med tanke på Lasse Stefanz. Men nnär Olle Jönsson och grabbarna inte var sugna på att testa Melodifestivalen igen fick Jimmy Jansson, Robert Norberg och Anders Wigelius tänka om.

Så det blev ett reggaetonbeat på istället, en ny produktion och plötsligt började det låta som något Panetoz skulle kunna få fart på. In med Pa Modou, Njol, Nebeyo och Daniel som fick lägga sin touch på allt och plötsligt hade vi den sexuella, partyfyllda finallåten klar.

Så nu vet ni, On my way hade kunnat vara dansbandsgung med Lasse Stefanz, i ett parallellt universum.

Känner ni igen beatet i Lasse Stefanz låt? Visst känns det som Tina Turners ”The Best” från och till?

På trummor i Lasse Stefanz nummer ser ni Sara Vargas pojkvän, huskörens Lars Hägglund.

Lasse Stefanz kör som de gjort hela veckan. Ingen spelning skiljer sig nämnvärt från en annan med de här killarna som gör över hundra spelningar varje år.

Ikväll får vi se om de får ”äggstockarna att vibrera” hos fansen. Det är nämligen låtskrivaren Alexander Bards recept för framgång för de här killarna:

– Ni måste få äggstockarna att vibrera, då kommer de rösta på er, killar, har han sagt till sina killarna när de frågat om de har chans på Globen.

I torsdags repade Olle Jönsson iförd kläder med ormskinn på. Ikväll kom ett sms som verkligen funkar i avdelningen ”jag mötte Lassie”.

Min pappas fru skriver:

”Har Olle boaormsskinn på sina kläder? I så fall har han köpt det av mig – via blocket. Hälsa honom så mycket. Kram”

Så nu är hälsningen publicerad. Ska se till att få tillfälle att göra det personligen också. Det hanns tyvärr inte med under presskonferensen idag.

Olle Jönsson gör det som förväntas av honom. han sjunger Lasse Stefanz dansbandsbit tryggt och utan fokus på lkamerorna. Kamerorna får hitta honom istället.

Och pukorna skvätter vatten omkring sig.

Det är ganska tydligt att Lasse Stefanz låt från början var skriven på engelska med titeln ”I Surrender”. Olle uttalar till och med ”händer”, ”vänder” och ”känner” med uö-ljud som man uttalar ”surrender.

Sista repet sitter allt där det ska för Lasse Stefanz, men de kommer kämpa i motvind på lördag trots att de säljer så mycket plattor. Topp fem är en möjlighet om rätt publik faktiskt röstar.

Lasse Stefanz repar mest för att de ska och för SVT-fotografernas skull. Det här numret är ett typiskt bandnummer. Eller snarare ett dansbandsnummer och grabbarna vet precis hur det ska se ut på scenen när de lirar.

Att de dessutom spelar luftgitarr gör ju att repet blir ännu enklare för alla i bandet utom Olle Jönsson.

Men Olles sång är inte helt klockren i dag. Han sjunger med sin speciella röst och låten är ju väldigt mycket Lasse Stefanz, men under framför allt första genomsjungningen sjunger Olle surt flera gånger.