Får ett mess från poddkollegan Jenny Ågren som följer repet på distans:

”Måns lilla gubbe har vuxit upp och blivit epa-dunkare. Det kanske man inte tippade. Vi får fråga Måns vad han tycker om gubbens utveckling.”

Ja, jag kan inte annat än hålla med.

Så här såg Måns gubbfarbrorpojke ut, om ni glömt bort.

Det verkar som att Lia Larsson hade problem med medhörningen i sina in-ears. Hon får hjälp av två ljudtekniker mellan genomsjungningarna och sen går Thomas Benstem igenom kamerorna med henne.

Nu får vi se Lia Larssons första genomsjungning. Hon har en rosa byggoverall med glittriga blommor på. Kul. Dansarna har orangefärgade kostymer.

Det här är rätt långt bort från det galna over the top-nummer som Fröken Snusk hade. Istället ligger fokus på ett studsigt dansnummer med husdansarna och bilarna led-skärmarna, där också ordet dunk-dunk-dunka dyker upp.

Lia Larsson är inte helt säker i sången och trevar lite med dansstegen. Det är flera gånger som hon inte sjunger alls utan överlåter det till kören i kulissen, som består av Emelie Fjällström och Melanie Wehbe.

Det är ett första rep, och den här typen av låt är lite mer förlåtande när det gäller att inte sjunga ordentligt, det får man inte glömma.

Ofta markerar artisterna också i första genomsjungningen för att ta i mer därefter. Vi får se hur det här utvecklas.

Jag får höra att bilen som dyker upp på skärmarna bakom Lia Larsson faktiskt är hennes egen epa-traktor. Lite stiliserad, så klart.

Lia Larsson har med sig alla husdansarna, Pauline Eddeborn, Daniel Koivunen, Kenny Lantz och Kim Pastor på scenen.

Medan hon sjunger upp och testar ljudet bakom scenen går dansarna igenom numret tillsammans med koregorafen Thomas Benstem.

Benstem är också ansvarig för innehållet på led-skärmarna i Lias nummer.

Det tog ett tag men nu har jag insett att Lia Larssons 30 km/h tydligt lånat partier från Jedwards Lipstick som de tävlade med i Eurovision 2011.

Nu får vi höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här blogginlägget vartefter.

Albin Tingwall gör pojkpop gjord för att skråla med i bilen. jag får plötsligt Avril Lavigne i huvudet. Vet inte riktigt varför, men det är nåt liksom snällt skate-poppigt över det här. Och med maffig arenaproduktion.

Lia Larsson gör epa-dunk med effektiv refräng i rätt höga toner. Ska bli intressant att se om hon klarar av att ta i så mycket som låten kräver på scenen. Chilla-upprepningarna i bryggen fram till refrängen är en snygg touch. Det här kommer absolut bli en hit i vissa kretsar, men frågan är om det slår lika brett som Fröken Snusk lyckades göra. Det kommer bero på Lia Larssons leverans på scenen.

Dotter sjunger It’s not easy to write a love song och det här är snygg midtempo-pop som växer symfoniskt och känns storslaget så som man vill när det ska kännas Eurovision-pampigt. Men kommer det funka med midtempo när Dotter-fansen har fastnat för henne tack vare dansiga Bulletproof-poppen? Jo då, det här kan absolut ta sig vidare på lördag om Dotter gör en snygg scenshow.

SCARLET och Circus X känns som ett helt musikalnummer i en mörk Dracula-show. Det här känns mörkt och gotiskt, teatraliskt, och gjort för en häftig scenshow. Jag gillar barnvise-trallandet som känns som hämtat från en skräckfilm där nåt litet barn förvandlas till monstret. Och så ökar tempot i slutet, blir hårdare, hetsigare. Svårbeskrivet. men kanske är det mer ett nummer än en låt?

Lasse Stefanz gör precis vad de ska göra, med en gladtrallig och supercharmig sommarrefräng. Jag tror tyvärr att den är chanslös i tävlingen. Det finns en stor risk att det kommer kännas mossigt med Lasse Stefanz i rutan, om de inte får till samma varma härliga känsla som hasse Andersson lyckades med. Men tyvärr tror jag inte att Olle Jönsson och grabbarna har den förmågan. Jag blir gärna överbevisad, för den här refrängen är otroligt härlig.

Danny Saucedos Happy that you found me är en fanfar rakt igenom. Jag tror att det var Alexander Bard som använde det som beskrivning för en av BWO:s låtar i Mello nån gång, och det stämmer otroligt bra in här. Det här är snygg edm-pop, som absolut för tankarna till If only you, Dannys genombrottshit som Michel Zitron också var med och skrev precis som denna. Woo-oo-eeoo-slingan efter refrängen är snygg och Danny kommer göra det här otroligt bra, så klart. Men jag hoppas att scenshowen slår mig i magen med en ännu större wow-känsla än den här låten gör.

Och där har vi fått höra alla låtar två gånger. Intressant vecka det här. Behöver smälta startfältet nu och känna efter lite…

Lia Larssons låt heter 30 km/h och det ska inte utläsas kilometer i timmen, för det sjunger hon aldrig, utan bokstäverna K-M-H.

Texten börjar med:

Jeans och väst
Vi ska på fest
Bilen glider fram som en dalahäst

Frågan är om det är en gliring till Fröken Snusk, Lia är ju från Dalarna till skillnad från Snuskan som är från Stockholmstrakten.

Det här är snäll epa-dunk som gör det ännu tydligare genom att låta refrängtexten gå:

¨Dunk dunk dunka 30 KMH”

Effektiv refräng som sätter sig.

Jag tycker att Fröken Snusks Unga & fria är superhärlig, men nu verkar en del tycka att den inspirerats lite väl mycket av Mello-konkurrenten Lia Larssons låt Fara ner på byn.

Och redan från början är vi många som lyft att fiolslingan verkligen känns lyft från norska russehitten En drikkesang med artisten Jone.

Lyssna själva och avgör vad ni tycker. Här har vi Lia Larssons låt Fara ner på byn. Framför allt inledningen ligger farligt nära Fröken Snusks Unga & Fria. Kanske inte så att man kan kalla det låtstöld, enligt min åsikt, det är ju samma genre och soundet känns ju igen:

Och här lär ni känna igen fiolslingan från Fröken Snusk låt. Den nästan rakt av plockad. Svårt att kalla även det för låtstöld. Men en tydlig inspiration: