Klara Hammarström gör entré i blå ormskinnsimitation.

Dotter döljer sig lite under en leopardmöstrad mössa.

Mendez och Alvaro Estrella kör rött och svart till presskonferensen.

Linda Bengtzing har kostym, men visar en del hud under.

Det här med solglasögon i olika toner tycks vara Paul Reys stil.

Och så Anna Bergendahl.

Nu får vi lyssna på alla låtar en gång till. Jag sammanfattar intrycket från andra lyssningen i det här inlägget som jag uppdaterar vartefter.

Klara Hammarström gör ganska skön Shakira- och J Lo-pop som känns lite för generisk även vid andra lyssningen. Det händer väldigt lite i låten, men den är uppbyggd med tydliga danspartier som skulle kunna väcka liv i scenshowen.

Det är som sagt Thorsten Flincks version av Miraklernas tid vi får höra, inte Jan Johansens. Det är teatralt och pratat och mer åt vishållet inte alls den där typen av stor ballad som vi är vana att Janne gör. Men jag gillar att låten har flera höjningar, det väcker liv i den och jag gillar verkligen refrängens ”jag ger mig jag ger mig jag ger mig till slut, jag är besegrad”.

Dotter blev verkligen snuvad på succé förra gången hon var med och tävlade med kritikerfavoriten Cry 2018. Men Bulletproof är betydligt mindre direkt, med en vers som inte tar tag i mig vid andra lyssningen heller. Men refrängen sjunger jag med i.

Mendez feat Alvaro Estrella gör en latinopartylåt som äntligen sparkar igång schlagerfesten på lördag. Trist att det ska dröja till låt fyra. Förvånad över att så mycket av versen är på spanska. Men Mendez vill väl säkra ännu en hit i Sydamerika i första hand.

Linda Bengtzing kan absolut ta sig vidare den här veckan. Hennes Alla mina sorger börjar vemodigt, men sparkar igång till refrängen. Jag saknar visserligen det där schlaget i magen, även vid andra lyssningen, men i andra refrängen är jag ändå lite med på tåget. För låten växer och blir svulstigare genom sina tre minuter.

Paul Reys lite deppiga Talking in my sleep är låten man vill lyssna på när man gråter ensam i sängen, men också när man åker bil i innerstan och vill sjunga med i en stark refräng. Det här kan absolut bli hans stora genombrott i Sverige.

Anna Bergendahl kommer perfekt efter Paul Rey med glädje och driv i sin Kingdom come. Ja, det här är den låten man kommer sitta och vänta på tills man får höra den. Och jag tror inte nån blir besviken. Abba-piano och country-gitarrer och Annas sköna röst är en perfekt trio. Och refrängens ”My kingdom come and on and on” är väldigt effektivt. Jag gillar’t.

Ja, där har vi lyssnat på alla låtarna två gånger. Nu ska jag och Markus spela in tv som kommer till er strax.

Linda Bengtzings Alla mina sorger börjar med en vemodig vers som sen drar igång refrängen. Men det är inte den schlagersmocka jag hade önskat mig vid en första lyssning. Det saknar liksom det där omedelbara wow:et.

Det är stabil schlagerpop och Linda kan nog dra igång det på scenen. Jag hoppas det för den lilla schlagernörden i mig vill älska det här.

Alltså, det är inte dåligt. Det är ganska kul och med kul referenser till hennes tidigare låtar i texten. Men jag saknar den där smockan.

– Min PT har precis kört ett rejält hårt träningspass med mig, säger Linda Bengtzing och fortsätter:

– Här är min PT.

Och det är det, men Bengtzings sällskap är framför allt också artist. Ida Redig tävlade ju i Melodifestivalen 2018 med låten ”Allting som vi sa”.

Jag blev mer än hyfsat förvånad när Linda ville presentera henne som sin personliga tränare.

Men nu är Ida Redig alltså här med Linda och pushar henne på gymmet. Och på scenen också om jag förstått rätt, för nu försvann de iväg för sitt torr-rep.

Linda Bengtzing var först på plats av veckans artister, redan på tisdagskvällen. För hon hade första reptiden nu på förmiddagen.

Så här taggad var hon för ca 50 minuter sen, får jag rapporter om.

Snygga teamjackor har de också.

Det är tydligt att Linda Bengtzing vill vara säker på att tittarna minns vem hon är på lördag.

Hon har fyllt låttexten till hennes bidrag ”Alla mina sorger” med referenser till tidigare Mello-hits. Speciellt textraden: ”Alla flickor sa hur svårt kan det va” känns finurlig.

Förhoppningsvis sitter låten så där som ett slag i magen som en värsta schlagern också…

Men titta. En Bengtzing dök också upp på Sannas premiär. Så ni kan ju förstå att jag verkligen värmt upp varenda schlagercell i kroppen inför veckan.

På onsdag drar jag till Göteborg, så då kan ni räkna med fler uppdateringar om allt som händer bakom kulisserna i årets Melodifestival.

Vänder mig om får syn på Linda Bengtzing precis bakom mig, viftandes med en balong. Den nästan argsinta blicken kommer av kriget hon för med ballongviftandet omkring sig.

@BengtzingLinda .. Jag är ingen expert, men början va inte bra.. Tyvärr

— Sara (@Saara_Eriksson) March 5, 2016

Det är inte bara jag alltså. Även Linda Bengtzing undrar vad som hänt för Molly Pettersson Hammar.

Men sen tog det stopp. Fina Peter tog med sig Linda till hotellrummet. Sovdags.

Och kolla blicken. Visserligen på min uppmaning, men ändå!

Den säger nåt i stil med: ”Ta den förbannade bilden och låt oss gå och sova sen!” Hoppas ni sov gott!

Klockan 01:30 var det i alla fall sängdags för Linda.