Bra stämning i publiken under öppningen
avÖppningslåten har fått titeln Vi är ett Mello-land och det blir bra stämning i arenan när Lina, David och Linnea gör entré.
Öppningslåten har fått titeln Vi är ett Mello-land och det blir bra stämning i arenan när Lina, David och Linnea gör entré.
Inledningen är kvar sen i går. Jan Gradvall gör en påa och sen den förinspelade sketchen med programledarna som letar efter David Sundin i olika SVT-studior med besök av Sarah Dawn Finer, Robin Paulsson och Babben Larsson.
Och stoppas gör de av en Greta Thunberg-imitatör. SÅ istället för helikopter från SVT-hsuet får de springa till Linköping. Väldigt mycket barnprogram detta. Varmt och charmigt. Men barnprogramshumor.
När fem akter har låtsas-gått vidare får vi ännu en snabbrepris. Och sen en mellanakt. Och ni som följt med i bloggen under veckan kommer känna igen den här grejen som vi skymtade bakom scenen under de inledande repen. Ett flickrum med idol-posters.
Men först börjar Linnea Henriksson berätta om sitt bästa Melodifestivalminne, när hon såg Jan Johansen sjunga Se på mig som liten skridskoprinsessa.
Och så sjunger hon Jan Johansens låt i duett med honom själv. Därav hans närvaro på välkomstfesten igår.
Sen kommer flickrummet med Lili & Susie-posters på väggen. Lina Hedlund minns Okey okey från 1989. Och givetvis är Lili & Susie på plats för duett.
David Sundins minne kom vid 36 års ålder. När han ville få kinga med kingen. Cue Sean Banan.
Och det slutar i ett pyro-fyllt nummer där alla sjunger ihop.
Efter Suzi P får vi en förinspelad sketch om när programledarna träffades första gången. Inklusive övningar som ska göra dem så bekväma att de kan vara nakna med varandra. Tills Lina Hedlund får panik i den här situationen.
Nu så, sju minuter sent från start. Får se vad det slutar på när genrepet är över.
Öppningen är till Mission impossible-musik. En förinspelad sketch där Lina Hedlund och Linnea Henriksson försöker ta sig in SVT-huset. Går vilse in i Så ska det låta-studion med Sarah Dawn FIner på jakt efter David Sundin. Och så in i Robins-studion.
Och så till slut in i Bäst i test-studion för att hämta Sundin, som får sjunga en sång till Babben Larsson för att be om ursäkt för att han lämnar henne.
De tänker sig att ta en helikopter till Linköping, men stoppas av en Greta-imitatör med Skolstrejk för klimatet-skylt. Så det blir ingen helikopter utan löpning för att hinna till Linköping.
Programledarna gör entré in i arenan via ett draperi vid sidan av scenen, tillsammans med årets husdansare. Lite smått misslyckat kanske nu på genrepet eftersom det sitter press längs hela deras entré.
Vi sitter med datorer i knäna och kameror i händerna och arbetar och hinner inte vara med i deras glädjefyllda entré som för dem upp på scenen för att ta emot publikens jubel.
Exakt vad det här handlar om får ni se på sajten senare.
Men vi kan väl säga att vår kollega Fanny Weestling hittade en liten öm tå hos Lina Hedlund, rörande hennes medverkan i Eurovision-juryn förra året.
Och tydligen är det något som även David och Linnea retar henne för.
Nu är det dags för programledarpresskonferens och det här gänget kan posera för kamerorna.
David Sundin.
Lina Hedlund.
Linnea Henriksson. Som är den mer nedtonade av trion, kan man väl komma fram till efter en entré med betydligt mindre armrörelser än kollegorna.
Suzi P var bland de första som kom till festen.
Erik Segerstedt jobbar med…
…Robin Bengtsson.
Och programledarna är här också, Lina Hedlund, David Sundin och Linnea Henriksson.
Igår på välkomstfesten var Linnea Henriksson med och sjöng lite. Bland annat en version av David Lindgrens Shout it out med svensk text. Som nån form av Så mycket bättre-light.
Men nu får Linnea skärpa till sig. Nu är det bara tävlingen som återstår.
Nästa år räknar jag med att du ställer upp och tävlar, Linnea! Nu har du fått vara både mellanakt och pausunderhållning. Nu vill vi se mer!
För övrigt: rätt pampigt i Stockholms Stadshus, va?
Den andra mellanakten den här veckan är Linnea Henriksson som gör en nyversion av Mamma är lik sin mamma.
Den här mellanaktsidén är snygg. Men det att alla artister gör långsamma släpiga versioner av klassiska schlagers. Det börjar kännas ganska fantasilöst.
Anne-Lie Rydé har ju visat att det går att göra popiga versioner av klassiska schlagers, det gjorde hon ju redan på 90-talet. SÅ nåt måste ju gå att fixa till nästa vecka.
Kan vi få se en rockversion nästa vecka kanske? Om SVT har lyckats hitta nån artist alls tills dess…
Inget ont om Linnea Henrikssons version av Siwans klassiker. Det är snyggt. Men mycket märkligt att bildproduktion och scenljus är så lik Dotters nummer.