För att vara ett debutband är Little great things makalöst säkra på första repet. Tredje och sista genomsjungningen känns som att det skulle kunna vara lördagskväll. Jag har inte hunnit kolla kameravinklar, och numret är ju inte särskilt avancerat, men med det här självförtroendet på scenen så blir det här garanterat farligt på lördag.
Det känns pubertal-rock och emo när Little great things gör sin andra genomsjungningen. Men väldigt säkert i sången.
Den här melodiösa rocken brukar gå väldigt bra i Melodifestivalen, men jag tycker att det här blir lite för anonymt, trots energin.
Refrängen sticker inte riktigt ut, jag hittar inte hooken. Lite samma känsla som med Manda och i ett starkt startfält kan det vara vad som fäller ett bidrag.
Låtskrivaren Peter Boström dök precis upp i arenan.
Och fastnade på knä framför mig under hela Little great things andra genomsjungning. Det är strikt förbud mot att röra sig i arenan under genomsjungningarna så han fick snällt sitta kvar.
Scenkläderna ser ut att vara urtvättade t-shirts, lite kedjor och jackor.
Dags för Little great things. Charlie Grönvall får instruktioner av Mari Ryberger inför första genomsjungningen.
Numret är uppbyggd på bandsättningen och grönt och ljusblått ljus som spelar bakifrån över hela scenen.
Dessutom laser i samma färger som bildar ett nät över hela scenen och ut i publiken.
En kaxig första genomsjungning där ingen håller igen. Mycket energi på scenen och den här typen av rock brukar funka bra i Melodifestivalen.
Andra genomlyssningen stör jag mig lite på Little great things engelska uttal, där mer eller mindre stumma r i ord som before betonas som på svenska.
Men det här emorocknumret är inte dåligt. Det är bara väldigt obestämbart. Melodin i refrängen är snygg, det finns en pianoslinga som jag tycker är jättesnygg. Och nu känns det mer Europe and Sha-Boom och det måste väl vara en komplimang?
Little great things låt Set yourself free är EMO-rock. Oceaner från farfars ABBA-pop och minst lika långt från mammas svenska Tina Turner-schlager.
Men det märks att de kan melodier. Det känns i bästa stunderna som melodiös 80-talsrock och Europe, eller kanske Sha-Boom, med distade gitarrer.