Det spelar verkligen ingen roll att Lozano har en bra sångröst. När Esma kommer in i refrängen tar hon över fullständigt. Den damen är helt otroligt härlig på alla sätt.
Men jag kan ju inte påstå att Makedoniens Pred da se razdeni är en favoritlåt för mig…
När Esma kommer in på scenen glömmer man bort att Lozano faktiskt sjunger hela versen.
Inte ens den tillgjorda kramen får mig att minnas honom. På röda mattan var det till och med folk som blev ombedda att faktiskt ställa några frågor även till honom.
Makedoniens Esma vet hur man tar över scenen. Stackars Lozano kan inte göra annat än att skratta när han kommer upp bredvid henne på scenen. Han vet att Esma är den stora stjärnan även om hennes sångpartier i låten ursprungligen gjorde att hon kändes som bakgrundssångerska.
Nåt sånt händer inte på scenen, det kommer inte en stjärna som Esma tillåta.
Stencoola Esma har också hittat till den nordiska festen tillsammans med sin duettpartner Lozano. Att det är Esma som bestämmer av dem två är väldigt tydligt. Hon styrde honom med järnhand genom lokalen.
San Marinos Valentina Monetta vill så klart vara dagens lady in red när hon sliter av sig ett svart skynke och avslöjar sin röda klänning under.
Men hon hamnar snabbt i skymundan när Makedoniens superstjärna Esma intar scenen i en ännu rödare kreation. Ja, här hamnar verkligen allt annat i skymundan. Inklusive Esmas duettpartner Lozano.
Härligt att den här romska stålkvinnan tydligt vetat exakt hur hon ska agera för att återta fronten från att tidigare förpassats till att vara Lozanos körsångerska.
Man får verkligen känslan av att Esma beestämt sig för att knäppa alla på näsan och visa vem som faktiskt är den stora stjärnan i Makedoniens nummer.
Makedonien har en riktig superstjärna på scenen. Tyvärr blir hon mer av en körsångerska i duetten med landets tv-talangshowdeltagare Lozano.
För det är ungefär vad han har för nåt i ryggen.
Esma däremot är romsk megastjärna med 20 album bakom sig. Hon har varit med i sex filmer, fostrat 47 barn och nominerats två gånger till Nobels fredspris för sitt arbete för mänskliga rättigheter.
Då känns det nog okej att Shirley Clamp hade noll aning om vem hon var i SVT:s inför-program och att Malin Roos avskydde låten och artisterna så mycket att hon hotade att sluta titta på Eurovision om det gick bra för Makedonien i år.
Makedoniens bidrag är snyggt, pampigt Eurovision-dravel. Sånt funkar bara här: men här funkar det å andra sidan väldigt bra. Och då brukar ju jag gilla det. Så det gör jag här också. För nu är jag helt hjärntvättad i Eurovision-bubblan.
Makedoniens sångerska Kaliopi har blivit en favorit bland många av journalisterna och fansen på plats här i Baku. Visst sjunger hon bra, men det är främst för hennes sätt att vara. Hon är avslappnad och skämtsam och driver med allt och alla. Inklusive sig själv och sin exmake som också är här på plats, med i delegationen.
Hon får till sitt ylande även på det här repet. Och sången också så klart.
Makedoniens Kaliopi tar det också lugnt. Åtminstone fram till ylskriket som kommer två minuter in i låten. Herregud jag blir lika chockad varje gång hon skriker till.