Mariette Hansson tycks ha släpat upp en skateboardramp på scenen.
Hon har också med sig husdansaren Kim Pastor och externa dansaren Liza Johanne Stokseth som i öppningen agerar kör, även om det är oklart om de mimar eller sjunger.
Lisa Arnold, Kenny Lants och Lamin Holmén ansluter på skateboardrampen, som också har en trappa i mitten. Men Kenny och Lamin använder rampen till det man alltid vill göra med skateboardramper, åka rutschkana.
Jag vill också åka rutschkana i Mariettes scenshow!
Nu får vi höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här blogginlägget vartefter.
Kiana Blanckert gör snygg generisk pop som skulle kunna vara Zara Larsson eller Nicki Minaj och hamrar in låttiteln, kanske några gånger för mycket. Kunde man inte ha hittat något annat att sjunga i refrängen än ”Where did you go, where did you go, where did you go”?
Signe & Hjördis öppnar med fiol och man förstår direkt att det här kan bli kul etnopop som brukar gå hem. Det är så kommersiellt uttänkt på nåt sätt, att funka för dem som älskade Hasse Andersson och Sarek och Timoteij, men kanske tyckte att Nordman var lite för gubbiga förra veckan. Det här är genomsnäll gladschlager-epadunk-etnopop.
Smash into pieces gör sån där snäll rock som verkligen kan få folk att rösta, speciellt som det inte varit nån rock tidigare i år. Det är midtempo med refräng som sätter sig, men frågan är om det här också känns för generiskt för folk? Smäll på med mycket pyro så kan det absolut bli farligt.
Mariette Hansson bygger sin One day som en fanfar. Det här kan vara Mariettes bästa låt sen Million years. jag undrar bara om det är för sent? Kommer folk se henne som en potentiell vinnare, eller är hon den typiska finalkandidaten som slutar på nedre halvan där?
Emil Henrohn är nog helt chanslös den här veckan. Men jag älskar den här musikalschlagern vid andra uppspelningen. Den är liksom så dum, som att den skrivits mallad på schlagerlåtarna som tävlade 2000-2004, med rim som staplats på varandra för att det ska låta lyxigt och härligt och festligt, utan någon riktig tanke på innehåll. Den kommer omedelbart läggas på min spellista på lördag!
Axel Schylström gör en pianoplinkande ballad som växer med lite gospelkänsla till något som skulle kunna vara hämtad från The greatest showman-soundtracket. Men det är ett rätt starkt startfält den här veckan, så han behöver verkligen excellera för att ha en chans.
Loreen avslutar sista deltävlingen och det här är ju den artist och låt som alla väntat på, hela säsongen. Det gör pressen på henne enorm. Låten använder hennes röst som ett instrument som bygger upp till en snygg You-ou-ou-ou följt av tattoo-oo-oo-oo-hook. Det här är otroligt snyggt. Men förväntningarna på Loreen är skyhöga. Det finns risk att folk blir besvikna trots att det här nog är årets absolut snyggaste och starkaste låt. Med rätt scenshow borde Loreen kunna golva svenska folket igen.
Mariette Hansson gör One day och det här börjar med mest hennes luftiga röst. I första refrängen bygger man på med trummor och bas. Låten är lite som en fanfar som blir större och större.
Jag måste erkänna att jag lite tröttnat på Mariette i Mello, jag tycker inte att hennes senaste låtar levt upp till hennes potential. Men det här är snyggt. Om hon inte är ensam på scenen med en gitarr så kan det här bli farligt.
Mariette Hansson har också sällat sig till artistskaran som gör reklam nu i samband med Melodifestivalen. En vän till mig fick upp det här inlägget på Facebook som alltså är sponsrat av Indiska.
SVT säger att det numera är okej för artisterna att göra reklam när de är med i Melodifestivalen så vida de inte använder sin låt, låttiteln eller kopplar reklamen till sin medverkan i Melodifestivalen.
Men varför tror de att så många företag vill synas med artisterna just nu, under den här perioden i februari och mars? Det finns bara ett enda svar så klart. Och det stavas M-E-L-O-D-I-F-E-S-T-I-V-A-L-E-N!
Alla kommersiella samarbeten som artisterna gör med olika företag nu under Melodifestivalen görs just för att artisterna är med och tävlar i Mello, syns i Sveriges största tv-program i SVT och förhoppningsvis når framgång i tävlingen. För då kan den framgången också gnugga av sig på företagen som artisterna gör reklam för.
Givetvis har artisterna också kunnat safta till sina fakturor extra också, just för att de är med och tävlar i Melodifestivalen.
Jag kan garantera att alla artister som tävlar i Mello har höjt sina arvoden för att göra reklam för olika produkter under den här perioden, med motiveringen att de ju samtidigt kommer synas i Sveriges största tv-program.
Både Theoz (för Samsung) och Jon Henrik Fjällgren (För Sambla) har redan setts flitigt i reklamkampanjer som rullats ut mitt under Melodifestivalen eller precis under veckorna före tävlingen.
Och igår kunde jag berätta här i bloggen att det inte finns någon ändring i Melodifestivalens regelverk som tillåter artisterna att göra reklam.
Det är istället en förändring av hur Melodifestivalens boss tolkar reglerna.
Och kan möjligen behöva avgöras i Granskningsnämnden. Det är ju i slutändan de som avgör om Melodifestivalens SVT:s tolkning av sändningstillståndet är den korrekta eller inte.
Åtminstone om någon väljer att anmäla Melodifestivalen och tilltaget med att man låter artister tävla samtidigt som de är ansiktet utåt och därmed med sina rena uppenbarelser gör reklam för olika företag när de sjunger på scenen.
Läs den genomgången här, där jag kontrollerat Melodifestivalens regelverk så långt tillbaka som 2014 och varje år fram till idag.
Före det andra heatet i semin drar igång får vi en hall of fame-hyllning till. Loa Falkman som väljs in för konststycket att inte bli bortglömd trots en sistaplats i tävlingen.
Loa kan inte vara på plats ikväll så Mariette Hansson är här och sjunger Mello-klassikern Symfonin från 1990. I orginalversion. Det är charmigt.
Idag har hon fåt lite rosor på sitt mickstativ också.
Det är ju inte min favoritlåt bland schlagerklassikerna, men det här är ett smartare sätt till hyllning tycker jag. Där man tar en nutida artist och låter henne göra en klassiker i orginalversion. Snyggt.
Det är fint att Stina Ekblad läser upp motiveringarna för de som valts in i Hall of fame. Efer resultatet i semiheat 1 är det Loa Falkman som ska hyllas för sin sistaplats i Melodifestivalen 1990, Symfonin.
Det blir Mariette som sjunger låten. Och hon sjunger orginalversionen. Det här är härligt, mycket mer härligt än jag hade föreställt mig att det skulle vara. Så klart ska man köra orginalversionen på det här sättet.
Eric Saade tar inte skit, inte ens från personer som påstår sig vara hans fans.
När han på en frågestund på sin Instagram Story visade sitt tydliga stöd till HBTQ-världen fick han en kommentar från en följare som skrev att hon tyckte att det var ”vidrigt” att gilla någon av samma kön.
Det fick Eric att fullständigt rata henne med orden:
”Avgå som mitt största fan då, tack. Hej!”
Eric Saades hårda hård har väckt uppmärksamhet och hyllas i sociala medier. HBTQ-tidningen QX har publicerat Erics ord och skriver på sin Instagram:
”Så här agerar en riktig stjärna”.
I kommentarsfältet har flera kända namn hyllat Eric. Mariette Hansson har kommenterat med en hjärta och två handflator som symbolicerar en high 5 (eller high 10). Samma symbol använder Micael Bindefeld. Lina Hedlund använder också ett hjärta och en knytnäve, kompletterat med två utropstecken.
Sista låten blev till slut Stad i ljus, som sig bör på en efterfest efter Melodifestivalens final. Och Mariette Hansson tog över tillsmamans med en polare.
Det bildades en enorm ring kring dem båda för så många ville dansa utan att para ihop sig med nån.
Och när klockan var 05 gjorde vakterna allt för att vi alla bara skulle lämna Berns, till slut. Allt under överinseende av polis som väl ville kolla om vi haft skoj och skött oss någotsänär.
Här ser ni Benji längst till höger i bild, som precis som undertecknad valde att dröja sig kvar. Och försöka få dansa lite, lite, lite till.
Men nej, icke. Det blev hemgång och sovdags för hela slanten. Med det får jag någ säga tack och god natt och slut för säsongen den här gången.