Så där, nu har vi fått höra alla låtar en gång och nu kommer vi få höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här inlägget med samlade intryck om låtarna efter en andra lyssning.
Sammanfattningsvis känns det inte som att vi får några bottennapp i första deltävlingen, även fast de allra största NAMNEN kommer senare i tävlingen.
Adam Woods gör en snygg och slick EDM-poplåt som vill få lyssnarna att känna Avicii och Swedish House Mafia och med Adams starka sångröst är det inte omöjligt. I Mello har vi sett liknande låtar med Victor Crone. Men jag tycker kanske att den här refrängen är lite för anonym, men det kan kompenseras med ett häftigt scenframträdande. Det har funkat förut.
Samir & Viktor får in ordet ”bror” fyra gånger i Hela världen väntar och kompletterar med ”oj oj oj oj oj”-brygga inför första refrängen. Droppet som kommer mitt i refrängen gör att låten sticker ut, samtidigt som man får precis det man vill ha med en Samir & Viktor-låt i Mello. Möjligen är den lite ”för snäll” på nåt sätt. Men jag tror att tittarna kommer gilla det här.
Melina Borglowe sjunger Min melodi och det finns en risk att hennes fina lilla melodi försvinner bland de andra mer storslagna produktionerna. Eller så är det precis det som får henne att sticka ut. Laleh har fått den här typen av låtar att flyga tidigare och det är minst sagt svårt att tänka bort Lisa Ekdahl när man hör spröd röst åt det mer barnsliga hållet över gitarrkomp. Ska bli spännande att se Melina göra detta på scenen och vad jag tänker då.
Elisa Lindström gör den typ av schlagerpop-låt med Abba-komp som blivit synonymt med Mello, men som inte alltid varit framgångsrikt under 2010- och 2020-talen. Charlotte Perrelli, Lina Hedlund, Jenny Silver och Jessica Andersson tillhör dem som ändå fått radiohits med sina försök. Här hänger det på Elisa att leverera på scenen. Och Mello-älskare av den gamla skolan får en liten gräddbakelse att lägga till sina spellistor.
Lisa Ajax gör en uppbrottslåt där hon kommer få ta i med rösten på scenen och det vet vi att hon kommer leverera utan problem. Awful liar är 2020-tal med lite inslag av nostalgiska 80-talsvibbar och kanske lite Bangles? Snäll tjejpop med power, och den refräng som sätter sig tydligast i mitt huvud nu vid uppspelningen.
Smash into pieces ligger bra, sist ut i första deltävlingen, och har en tydlig EDM-rocklåt, som kanske inte är riktigt lika effektiv i refrängen som Six feet under var vid första lyssningen. Men jag tror inte de här grabbarna behöver vara oroliga. Det är snäll-farligt och rock-poppigt och alla andra motsatspar som behövs för att funka i Mello, utan att de behöver slå knut på sig själva eller kompromissa med den musik de brukar göra.