Nederländerna har inte haft någon nationell uttagning till Eurovision på många år. Istället väljer tv-bolaget Avrotros ut artist och låt internt och går sen ut med sitt val till piubliken.

I år skickar de duetten ”Burning daylight”, skriven av förra Eurovision-vinnaren Duncan Laurence, som ska framföras av de mycket oerfarna artisterna Mia Nicolai, 27, och Dion Cooper, 29.

Låten släpptes 1 mars, men inte förrän på Eurovision-festen i Madrid 8 april framförde Mia & Dion låten live för första gången. Och det lät inte bra. Inte bra alls.

Det blev en enorm snackis i hemlandet.

Framträdandet vevades i pratshower och nyhetsprogram på tv, flera av de allra största tidningarna och nyhetssajterna har skrivit om det.

I nöjesnyhetsprogrammet Shownieuws frågar sig programledaren ett par dagar efter katastrofframträdandet:

– Kan vi fortfarande skicka någon annan?

Och det stannade inte där.

När Loreen var i Amsterdam förra helgen för ett annat fanevent, den stora Eurovision in concert, ville flera nederländska medier fråga henne om Mia & Dions sånginsatser i Madrid.

I en talkshow fick Loreen förklara att ljudet och tekniken inte varit av högsta kvalitet i under eventet i Madrid och hon försvarade den nederländska duon:

– Det var ändå inte så illa.

När en reporter från Shownieuws också frågar Loreen om hennes nederländska konkurrenter säger hon igen att tekniken och medlyssningen i Madrid ställde till det:

– Det enda som behöver hända är att ett, teknikerna kring dem ska göra sitt jobb och två, att personerna runt dem ska berätta för dem hur underbara de är.

Men senare samma kväll upprepades falsksången när Mia & Dion ställde sig på scenen under Eurovision in concert, något som snabbt spred sig i sociala medier.

Al parecer también han tenido problemas de sonido hoy. 🙃pic.twitter.com/2q1XAh8eJg

— Eurovision On Fire (@eurovisionfire) April 15, 2023

Det gick inte längre att skylla på dålig teknik. Men att artister sjunger falskt är ju inte ovanligt i Eurovision. Det som istället är anmärkningsvärt är att tv-bolaget Avrotros vd nu har gått ut och kommenterat sånginsatserna.

– Mia och Dion har nu framträtt två gånger. Vi har avsiktligt låtit dem öva och vi har märkt att det inte har gått så bra hittills, säger Avrotros vd Eric van Stade till RTL Boulevard.

– Vi vet vad som är problemet, hela Nederländerna har sett det. Vårt kreativa team fortsätter att arbeta med just det, att få till sånginsatsen.

– Vi väljer alltid låten, det är inte för inte som det heter ”song contest”. Vi har också valt den bästa sången i år. Med två unga artister, två unga talanger. Men i år ser vi att steget till den stora scenen är mycket större än tidigare år när vi arbetat med unga talanger.

Tycker inte ni också att det här är lite märkligt?

Det är ju faktiskt Eric van Stade och hans tv-bolag som är högst ansvarig för att ha valt ut just Mia & Dion och låten de tävlar med. Det har inte hållits någon tävling där man kan lägga ansvaret på tittarna eller en jury, här är Avrotros ensamt ansvariga och Eric van Stade är högst ansvarig för Avrotros.

Att på det här sättet kasta den egna artisten under bussen känns högst tveksamt. För jag kan inte uttolka det på något annat sätt än att det är det han gör.

Tv-bossen borde istället ha lyssnat på Loreen och följt hennes råd om att teamet ska fokusera på att få artisterna att känna sig trygga, istället för att säga ”vi vet vad som är problemet, hela Nederländerna har sett det”.

Missförstå mig inte, jag avskyr när någon ljuger, jag vill inte att van Stade skulle ha sagt att han tyckte att det lät fantastiskt. Men han hade kunnat avstå från att kommentera alls, eller bara säga något om att tv-bolaget står bakom sitt val av artister och att teamet fokuserar på det enda som faktiskt spelar någon roll, de tre minuterna på scen under Eurovision.

Här kan ni höra låten i studioversion, utan falsksång.

Nederländernas S10 levererar snyggt och kraftfullt ikväll. Det här kommer gå hem bra hos juryn.

Öppningen och avslutet är det som kommer ta Kalush Orchestra till seger i morgon. Sången i refrängen, sorgen i blicken. Allvaret. Den öppningen är magisk. Och sen avslutet, med det blå och gula ljuset och hur alla ställer sig med den knutna näven mot axeln. Otroligt drabbande, tycker jag.

Och Oleh Psiuk avslutar med:

– Tack så mycket för att ert stöd till Ukraina!

Det tar lite tid för scenteknikerna att rulla in de tyska mattorna igen, så Mika och Alessandro Cattelan får hålla låda i greenroom. Det flyter på betydligt bättre nu än under dagrepet.

Malik Harris får kämpa i motvind sen. Han sjunger bra, men har tydliga Eminem-komplex och hans ”Rockstar” når inte riktigt de nivåerna.

Litauens Monika Liu och hennes Sentimentai är en av låtarna som jag blev förvånade över tog sig till final.

Den sticker ut, i sin urfranska känsla, trots att hon sjunger på litauiska. Men måste nog var chanslös. Det är också lite märkligt att henne slåt inte alls hänger ihop med hennes personlighet vid sidan av scenen. Hon är lite knäppgalen, har det verkat på presskonferenserna, men det här känns mest pretentiöst.

Azerbajdzjans Nadir Rustlami har klippt sig. Så frisyren ni ser på bilden ovan är betydligt kortad ikväll. Inte en helsnagg, men inget rufs kvar alls. Så han fick en del i presscentret att haja till, för att han valt att göra den förändringen precis före juryrepet. Han levererar stabilt och sjunger lika bra som han brukar.

Belgiens Jeremie Makiese har haft stora ljduproblem på repen, men nu signalerar han i alla fall inte att medhörningen inte funkar som han gjorde på dagrepet. Sången sitter rätt bra. Skönt om det faktiskt funkade nu på repet för honom.

Greklands Amanda Tenfjord gör ett starkt rep. Den här låten är nog årets sorgsnaste och hon levererar den otroligt bra.

Islands Systur gör ett stabilt rep.

Moldavien får igång folk i presscentret och i arenan. Det här är jubel och handklapp rakt igenom. Men jag tycker att numret är lite rörigt och föredrar Norges cirkusshow.

Nederländernas S10 gör en snygg repetition. Den här låten berör mig mycket mer än Armeniens exempelvis.

Pia Maria fortsätter att sjunga surt, men körerna är fortsatt uppdragna så de falska tonerna maskeras rejält i refrängen för Lumix och Österrike. Det är för väl. Men jag tror att det är på gränsen om de tar sig vidare eller inte ikväll.

Österrike har startnummer 13 och kan inte påstå att jag märkt något speciellt från numren innan. Jag har mest pustat och stånkat över den kvava luften i presstältet. Japp, sån gammal gubbe är jag. Men nu känns det som att vi fått lite ventilation kanske ändå.

Nederländernas S10 fortsätter att sjunga bra, men med en undermålig scenshow (ingen alls, typ) medan Greklands norska Amanda Tenfjord lyckats med precis det, att få till ett nummer itll låten som inte tar över, men passar perfekt med känslan hon vill förmedla.

Och så fortsäter de norska banangula vargarna att leverera, med en bildproduktion som är i det närmaste perfektion. Jag njuter verkligen av att titta på det här, för att det är så dumt och roligt och knäppt och härligt, allt på samma gång.

Bulgarien överraskade inte direkt ikväll.

Inte Nederländernas S10 heller, på det bra sättet. Hon sjunger väldigt bra och har en stämningsfull låt, men det saknas en del i iscensättningen här. Det händer liksom ingenting.

Moldaviens Zdob si Zdub får igång pressrummet. Folkrock när det är som knäppast. Kan absolut ta sig vidare.

Men vad är egentligen grejen med att Maro från Portugal ska stå i ring med sina körtjejer och sjunga. Det blir så introvert på nåt sätt, när de är vända mot varandra.

Jag tycker att Kroatiens Mia Dimsic har en rätt söt låt, men hela numret med den rosa designer-balklänningen och gitarren sitter liksom inte ihop.

Jag gillar energin från danska Reddi när kör igång rocken efter powerballad-öppningen, men jag tror att låten är för anonym för att ta sig vidare imorgon, faktiskt.

Oj, i Österrike har man höjt kören i kuliss, eller om den är förinspelad, ganska många snäpp till ikväll. För Pia Maria är fortfarande sur i stort sett rakt igenom, men refrängerna låter ändå hyfsat tack vare att kören dragits upp rejält.

Nederländernas S10 sjunger på holländska och det är en väldigt fin och modern, dyster ballad, i samma gränstrakter som Duncan Laurence.

Här sticker De diepte ut på grund av språket. Och hon gör den här låten väldigt bra på scenen.

Det här är en låt som jag gillar varje gång jag hör den, samtidigt som den inte riktigt är min smak.

Här kan ni läsa mer om den nederländska låten. Och hur den hånades när den släpptes.

Nederländerna vill verkligen inte vinna igen. Det är enda förklaringen jag kan se till att de valt Jeangu Macrooys låt.

Men han kör på ordentligt på scenen. Och på dagrepet hade han inga problem att bjuda på hud, han har ju ingen tröja under jackan.

Så då fick vi en nipslip också. Jajamensan.

Nederländerna har försäkrat sig om att inte behöva arrangera Eurovision en gång till.

Okej, kvällens genrep drar verkligen ut på tiden. Först har man gjort som det ska vara i morgon, att visa upp ett klipp från Italiens, Tysklands och Nederländernas repetitioner. Men nu ska de alla tre få köra sina låtar på riktigt också.

Det är lite otydligt varför, men med största sannolikhet är det för att säkra upp ännu ett reservframträdande. Om någon blir sjuk till på lördag så vill EBU och tv-produktionen så klart att alla artister ska kunna visa upp ett framträdande som är så nära live som möjligt.

Så därför bandas de här framträdandena nu med publik i arenan, så att Måneskin, Jendrik och Jeangu Macrooy har reservframträdanden inför en arena med publik, istället för att bli tvungna att visa en vanligt repetition i en tom arena.

Då gissar jag att resterande big 5, Storbritannien, Frankrike och Spanien får göra det samma på onsdagsgenrepet.

Och där, 23:37 är repet äntligen över. I morgon väntar ett sista genrep klockan 15 och sen är det sändning 21.