Nordman börjar i en enorm korp i grönt motljus som flaxar på ledskärmen och så en närbild på Mats Westers nyckelharpa.

Håkan Hemlin kliver fram till mikrofonstativet och ljuset tänds i hans ansikte.

Håkan Hemlins raspiga röst är den samma,men han ska vara glad att Lars Säfsund är kör i kuliss, för den där höga tonen, den tar inte Håkan live, det är jag hundra procent säker på.

Både Håkan och Hemlin och Mats Wester har blivit tydligt äldre.

Visst såg vi dem i Så mycket bättre i höstas, eller några gjorde, men med tanke på att TV4:s program tappat de flesta av sina tittare så lär deltävlingen på lördag bli första gången som miljoner svenskar ser den här duon på länge.

Mats Wester finns med som snyggt stöd på scenen, han är riksspeleman, men i Mello får han snällt luftspela på nyckelharpan eftersom all musik är förinspelad.

Håkan står mest vid sin mikrofon, men efter andra refrängen tar han loss mikrofonen från stativet, kliver över till Mats Wester en sväng och ställer sig sen ensam på scenens mitt.

I tonartshöjningen (Japp, det kommer en här också!) blir det Mats som går fram till Håkan och duon avslutar tillsammans mitt på scenen. När musiken tystnar har Håkan en textrad kvar som nästan brölas fram med hans raspiga signaturröst:

– FINNS INGA SORGER KVAR!

Nu får vi höra alla låtar en gång till. Jag sammanfattar och uppdaterar det här blogginlägget.

Paul Reys Royals är luftig arenapop-i-Mello. Men efter att ha hört alla låtar så bleknar den här jämfört med exempelvis Marcus & Martinus mycket mer suggestiva och vuxnare sound. Det betyder inte att Royals är blek, den har en effektiv hook där titeln pumpar gång på gång och med rätt scenshow har den här absolut chans att ta sig vidare. Pauls charm lär kunna hjälpa lite. Och här får vi nog en tonartshöjning, eftersom jag verkar besatt av såna i år.

Casanovas härliga Så kommer känslorna påminner en hel del om Barbados Världen utanför och skulle lika gärna ha kunnat tävla 1989 eller 2003. Den här typen av låt togs in i Melodifestivalen i dussintal under de första turnéåren från 2002 fram till 2006, men nu var det ett tag sen. För mig är soundet nostalgisk dansbandsschlager och jag längtar efter en rätt lökig koreografi till detta. Men det kommer helt hänga på hur charmiga de här grabbarna är om de ska ha ens den minsta chans.

Melanie Wehbe gör en snygg popballad i midtempo, som riskerar att bli anonym och inte sticka ut. Att jag stör mig på ordet ”the” i låttiteln gör snarare att jag minns låten och kommer sjunga med i den. Om Melanie tar för sig på scenen så kan hon absolut ta sig topp fyra.

Nordman låter verkligen klassisk Nordman. Det här är svensk etno med nyckelharpa, flöjt och fiol och Håkan Hemlins raspiga röst som lär ta detta direkt till final. Så klart hänger det på hur det ser ut på scenen, men de som gillar Nordman kommer inte bli besvikna. G:son och Jimmy Jansson har som vanligt fångat det som gör artisten bra och gjort en låt som passar duon perfekt.

Laurells sound är verkligen Tones and I, hennes Dance monkey är världens mest streamade låt av en kvinnlig artist och när Laurell star sångstilen så funkar det. Förra året fick hon 40 miljoner streams på sin låt Habit. Sober är snarlik och snyggt effektiv i refrängen. Det här är absolut inte farligt, så länge Laurell blir poppig på scenen och inte barnen tänker på henne som en gammal tant (hon är två år yngre än mig och fyller 44 i april).

Ida-Lova gör en söt ballad som utspelar sig i Stockholm. Jag tänker på Molly Sandéns Rosa drömmar och Kent. Hon har ett sångmanér i sitt ooande som säkert kan störa vissa, men det ger henne personlighet i rösten. Drivet bygger upp och det blir arenapampigt mot slutet, men det är en svårsjungen låt som verkligen kommer sätta Ida-Lova på prov. Lyckas hon så kan det här bli ett genombrott för henne.

Marcus & Martinus Air är solklart veckans snyggaste låt produktionsmässigt. Det är en houselåt som suggestivt bygger upp till andra refrängen då det underliggande trycket blommar ut. Men jag undrar verkligen hur de ska göra det här på scenen. Det är inte en självklar tv-låt på det sättet, mer en dansgolvsfyllare, och då pratar jag inte om schlagerbarerna utan snarare gjord för houseklubbar. Jag ser stroboskopen framför mig.

Där har vi hört alla låtarna en andra gång. Nu ska jag och Markus Larsson spela in tv med vad vi tycker och tänker. Det kommer på sajten i eftermiddag.

Thomas G:son och Jimmy Jansson har skrivit Nordmans låt Släpp alla sorger. Det är nyckelharpa och fioler och placerar de här duon i precis det etnopop-land som man förväntar sig.

Håkan Hemlins raspiga röst i en effektiv refräng som får mig att tänka på både Vandraren och I lågornas sken som Mårten och Lina Eriksson skrev åt gruppen till Mello 2008 när de slog ut Carola och Andreas Johnson i Andra chansen.

Det finns en snygg nyckelharp-flöjt-fiol-slinga i hooken som motiverar att Mats Wester är med på scenen i det här bidraget.

Det här kommer absolut vara farligt på lördag. Och anade jag en tonartshöjning? Kommer få G:son på mig om jag säger fel där, så jag säger inget, men det kan kanske ha varit det.

Nordmans sångare Håkan Hemlin har tittat in på efterfesten och vi hitade honom med en urdrucken öl i handen.

Nu är verkligen festen i full gång. Vi har precis fått veta att den håller på framåt halvfemtiden söndag morgon – puh!

Många av artisterna har sjungit sina låtar  inklusive Luuk som framförde sin kärlekslåt till Björn och Charlotte Perrelli har skålat och skålat och skålat i champagne.

Rongedal röjer och har kört Just a minute på scenen.

Linda Bengtzing har trösta sig med jordgubbar vid sitt bord och springer nu runt och letar efter sina föräldrar som hon inte hunnit hitta i vimlet.

Soffipropp-Sofia Eriksson skakar som vildast axlarna på dansgolvet och precis alla vill – som vanligt – få en bit av Björn-kakan.

Här med Robinson-Zubeyde som alltid lyckas nästla sig in på såna här fester – jag undrar hur hon gör det.

Sanna kom med hela sitt gäng, stylist, frisör, skivbolagsrepresentant och en som jag inte vet nåt om alls.

Brinken-Trinken, Nordmans manager, festar så klart med Håkan Hemlin.

Nordman öser och nu såg jag Mats Wester le på scenen för första gången under turnén.

Det här numret är det ju kören och dansaren Lina Samuelsson som gör tillsammans med pyrot. Håkan och Mats levererar låtens huvudtema och håller sig till det på ett snyggt sätt.

Den här fotbollsrefrängen med fornnordiska tongångar signerad Mårten och Lina Eriksson kan gå långt idag.

På plats i pressrummet i Globen nu. Stämningen är verkligen på topp i hela Globen. Jessica Marberger med band och Larsa Wilhelmsson underhåller och värmer upp en fullsatt arena.

Själv har jag sprungit på gamla vänner, undvikit skolkamrater från förr, hälsat på bekanta och okända och sett en del kändisar och Micke Trickenstar, ni vet Nordmans manager.

Igår satt han på pressplats i arenan och idag har han lyckats få tag på sponsorbiljetter till sig och sin familj. Det gäller att ligga i annars blir de tvungna att betala sina biljetter själva, skivbolagen och andra representanter. Och för Majkel Brustenstjärna gäller det att vända på slantarna:

– Fakturorna från SVT har kommit nu. Det blir nudlar hela sommaren, suckade han, ändå lite nöjt.

Artisterna får en pott med pengar från SVT för att bygga upp sitt nummer. Allt utöver den summan, som jag åtminstone tidigare hört skulle vara 40 000 spänn, får skivbolag och management pynta själva.

Nordman har ju pyroteknik som kostat uppåt halvmiljonen varje vecka och nu är de ju inne på den tredje.

Nordman levererar sitt nummer stabilt, men Håkan Hemlin håller igen lite i sin sång och tappar återigen bort sig en del i texten. På dagens rep körs ingen pyroteknik eller eld så numret blir lite segare, men den här låten har en fotbollsrefräng woohoo, i lågornas sken!

Jubel från publiken när Håkan Hemlin väljer det vi alla hoppats på i Nours frågelek. Tänker inte säga mer, ni får se och njuta imorgon.

Håkan Hemlins intensiva blick suger tag i mg idag, mer än den gjort förut. Det känns som att Nordman har lagt i en växel till nu – trodde faktiskt inte de hade det – men idag funkar den här fotbollsrefrängen extra bra.