Norge kom alltså sist i finalen med bara 16 poäng varav fyra från tv-tittarna. Det hade jag aldrig trott, jag gillar verkligen Gåte och låten Ulveham och har flera gånger sagt till norska medier att jag trott att Norge skulle kunna komma bättre än Sverige i år. Men så mycket expert var jag, helt enkelt.

Och resultatet, en sistaplats, gör faktiskt Norge historiskt usla på Eurovision. Eller snarare historiskt USLARE. För det resultatet innebär bara att Norge utökar sin ledning över flest sistaplatser i tävlingen, till totalt 12 stycken.

Det är också, återigen enligt min vän James Rowe på podcasten Eurotrip, första gången som sistaplatsen i Eurovision-finalen går till något annat land än ett Big 5-land sedan 2013.

Norges Gåte sjunger Ulveham och lever ut en hel parningsritual på scenen känns det nästan som. Gunnhild som kular sig genom låten sa igår på presskonferensen att varje framträdande är som att föda barn. Hn var helt slutkörd efteråt.

Jag hann inte se en sekund av Norges framträdande, men jag hörde sången och jag älskar verkligen när Gunnhild kular.

Jag hann tyvärr inte se Norges framträdande för att jag var upptagen med att skriva om Israel, men kulningen lät bra.

Norges Gåte går på direkt efter Israel med sin Ulveham och många i Norge är oroliga över vad det kan betyda för sina chanser, men jag tror inte det påverkar.

Den här etnopopen med kulning och fornnordisk mytologi gillar jag verkligen. Men den ligger inte jätehögt hos spelbolagen. Vidare till final lär den gå i alla fall.

Först i morgon håller Eurovision sin officiella invigning men de nordiska länderna kickstartade redan ikväll med den klassiska Nordic Night, den nordiska festen, där de nordiska delegationerna och Estland bjudit in till lite fest och häng.

Det var ovanligt generöst, mat, öl och vin och inte de sedvanliga två drinkbiljetterna. Så en hel del av de inbjudna passade på att festa till det, får man väl säga. Det var länge sen en nordisk fest på Eurovision hade en öppen bar. Speciellt att det skulle ske när vi är på svensk mark dessutom!

Nu har alla artister framfört sina låtar på scenen i alla fall.

Norges Gåte gjorde sin Ulveham.

Finlands Windows95man gjorde sin No rules och vid ett sånt här framträdande blev det väldigt tydligt hur lite han faktiskt sjunger och hur mycket han mest springer runt och leker. Det var lite underhållande att se.

Islands Hera Björn gjorde sin Scared of heights, men också den låt som Eurovision-fansen älskar henne för, Je ne sais quoi, som hon tävlade med 2010 i Oslo.

Estlands 5miinust och Puuluup gjorde sin (Nendest) narkootikumidest ei tea me (küll) midagi och jag hoppas att jag inte kommer behöva försöka skriva den titeln för många gånger.

De är två grupper som gör den här låten tillsammans och det blev väldigt kul och snyggt på scenen här ikväll, när de liksom duellerar mot varandra. Om de får till det på scenen så kan det här bli en riktig skräll i tävlingen. Tänk Moldavien 2022.

Danska Saba gjorde sin Sand och levererade snyggt i sången. Hon ligger inte jättehögt bland oddsen, men bra sånginsatser brukar belönas av Eurovision-publiken. Nån snackade ikväll om att hon skulle kunna bli bästa nordiska land. Mycket möjligt, faktiskt.

Avslutade gjorde Marcus & Martinus. De började med Air och sen gjorde de så klart Unforgettable.

och efteråt blev det en långlång kö av folk som ville intervjua grabbarna. Det här är alltså längst bak i kön och ni ser Marcus & Martinus som pyttesmå längst bort.

Givetvis var det mycket svenska medier som ville snacka med killarna, men också från andra länder. Det är nåt speciellt med att de svenska representanterna alltid har långa intervjuköer i Eurovision…

Norska NRK skakar om upplägget för sin uttagning till Eurovision song contest.
Från nästa år kommer norska Mello att tillåta bidrag som släppts från och med 1 september i år att ställa upp.
Det innebär att artister kan tävla med låtar som redan har hunnit bli hits både i hemlandet och Europa.

Det norska tv-bolaget NRK har de senaste åren ändrat upplägget för sin uttagning till Eurovision song contest ett flertal gånger. Men nu meddelar tv-bolaget sin kanske största förändring i modern tid.

Från och med nästa år behöver artisterna som tävlar i Melodi Grand Prix, den norska motsvarigheten till Melodifestivalen, inte ställa upp med helt nya låtar.

NRK öppnar istället upp för möjligheten att en artist först släpper sin låt offentligt och därefter bestämmer sig för att tävla i MGP. Den enda begränsningen är den som EBU har satt upp för låtar som tävlar i Eurovision song contest, att låten inte får ha släppts före 1 september året före tävlingsåret.

Det innebär att de som funderar på att tävla i Norges uttagning till Eurovision inte behöver hålla sina låtar hemliga före tävlingen. Det medför också att tv-bolaget NRK kan ta kontakt med artister som redan fått hits under hösten och be dem att ställa upp med just de låtarna i den norska uttagningen.

Liknande system har använts i andra länder tidigare. Exempelvis släppte den polska artisten Blanka sin låt ”Solo” i september förra året och fick en stor hit med den i hemlandet. Först flera månader senare blev det klart att hon skulle ställa upp i den polska uttagningen med just den låten. Hon vann där och slutade sen på 19:e plats i Eurovision i Liverpool.

I NRK:s regler för MGP ingår också att artister och låtskrivare maximalt får skicka in tre bidrag vardera till tävlingen.

Alessandra Mele hittar attityden ikväll, det kommer få hennes publik att rösta. Hon har bra stöd bland fansen.

Och nu sätter hon visseltonen, skön revanch jämfört med juryrepet igår när den bara blev en liten bräkning.

Hoppsan, nu dog ljudet här i presscentret så vi inte fick höra öppningen på Norges nummer.

Men 45 sekunder in kommer det igång igen.

Hon har bra attityd, känns kraftfull på scenen. Men sången är inte där. Det här kan inte gå hem hos jurygrupperna när tonerna svajar åt alla håll.

Och den där visseltonen hon ska ta funkade inte alls, som att hon liksom helt saknade luft att ta den.

Alessandra Mele har vilat rösten under några dagar och tackat nej till och avbokat en del intervjuer.

Det betalar sig. Det låter betydligt bättre idag. Det blir fortfarande lite flåsigt i partier, men jag tycker ändå att det här var ett av hennes bästa rep.