Efter Patrik Jeans nummer kommer kvällens absolut fräckaste skämt.

Oscar Zia kommenterar att han aldrig hört talas om att gråtdansa, men att det finns andra aktiviteter som man kan sätta ihop med gråt.

– Man kan gråtrunka, får han ur sig.

Anis Don Demina kväver sista stavelsen med ett:

– LA!
– Gråtrulla. Man kan gråtrulla, det är när man gråter och rullar runt på marken. Då gråtRULLAR man, förklarar Anis.

Det här får mig att skratta, även om tajmingen nu på dagen inte var lika perfekt som igår kväll. Jag hoppas att de behåller det här och vågar sticka ut  även i sändningen ikväll.

Återkommande mellan låtarna är Anton Ewald och Anis Don Demina på roadtrip där Oscar tar Anis på schlager-turné. Det här är roligt, kvickt, smart. Med hänvisningar till hela schlagerhistorien. Siw Malmkvist får mig att gapskratta.

Om jag klagade på manusförfattare förra veckan så har de här lyckats ordentligt, både i förinspelade sketcher och artistpresentationer och i Anis och Oscars manus i livebitarna.

Oscar Zia fortsätter att ålders-retas med Christer Björkman i öppningen.

– Kommer det bli för ungt snabbt och rappt? Då kan ni vara lugna vi har med oss en väldigt gammal person, min egen Mello-morfar Christer Björkman.

Och hans blinkning till Dannys telefonnummer-fiasko förra veckan får också vara klar efter att Björkman dragit röstningstelefonnumren:

– En grej bara, ring inte Madelene, säger Oscar Zia.

Det är otroligt smart att göra den typen av blinkningar tillbaka till tidigare veckor och saker som hänt i världen runt omkring Melodifestivalen. Det har vi saknat de senaste åren, så smart att lyfta in det igen.

Jag hoppas att de behåller det här även ikväll.

Nu så, är genrepet igång. Det börjar med Oscar Zia och Anis don Demina i sin egen versiona v Stad i ljus, där Oscar gör refrängen och Anis ska-rockar en nyskriven vers.

Det här sätter en helt annan stämning än förra veckan, redan o öppningen. Men lite speciellt så klart att öppna med en klassisk avslutningslåt så klart.

Yes, en referens till som hänvisar till förra veckan. Och till Markus Larssons krönika om att programmet kändes som Café Norrköping.

– Ska vi slå oss ner, frågar Anis Don Demina efter snabbreprisen.

– Det hade vi kunnat göra om de här Café Norrköping-fåtöljerna hade varit kvar, svarar Oscar Zia.

Och sen blir det en nyskriven text till Teddybjörnen Fredriksson där Oscar och Anis sjunger om Melodifestivalen. Det är också kul.

När fem gått vidare påar Oscar Zia en ny snabbrepris med orden:

– Vad vore livet utan snabbisar? Inte så mycket om i frågar mig. Så här är kvällens andra snabbis.

Alltså Oscar Zias små fräckisar ikväll är en stor behållning. Jag hoppas han får behålla dem till i morgon.

Efter Patrik Jeans nummer skämtar pratar Anis Don Demina om att han gråtdansat lite och sen kommer kvällens kanske fräckaste skänt, där Oscar Zia säger att han aldrig hört talas om att man kan gråtdansa, men att det finns andra saker man kan göra när man gråter.

– Som att gråtrunka.

Anis Don Demina överröstar honom direkt innan han hunnit säga det sista ordet färdigt:

– Gråtrulla. RULLA. Det är gråtRULLA.

Jag skrattar verkligen ordentligt åt det här och bara hoppas att SVT låter dem behålla det här skämtet imorgon. Det är exakt rätt ton och på rätt sida balansen.

Oscar Zia och Anis Don Demina ser de förinspelade inslagen på en monitor i kulissen och kan inte hålla sig för skratt över sina egna skämt.

Jag tycker det är okej. För det är väldigt roligt. Det hade varit jobbigt om bara de skulle ha skrattat och jag suttit här som ett frågetecken. Men nu känns det okej att de har roligt.

Det är mil från förra veckans begravnignsstämning när Oscar Zia och Anis Don Demina gör artistvykort i Ansi studio och träffar veckans deltagare. Så lättad över att det är ett helt annorlunda program hittills.

Under förinspelade inslag står Oscar Zia och Anis Don Demina i kulissen tillsammans med Melodifestivalens manusredaktörer om jag ser rätt. Men att Anis hinner hiva upp mobilen även där går över mitt förstånd. Han är ju mitt under ett genrep.