Före Anna Bergendahl dyker Oscar Zia in bland dem som kommenterar finalsändningen, på engelska, i Sveriges radio – och på göteborgska. I morgon får vi Per Andersson, men ikväll får manusförfattaren Micke Mårtensson rycka in som ersättare.
Nu har vi kommit till pressrummet, men arenan är än så länge stängd för oss i pressen. Dock läcker ljudet in så vi hör Oscar Zia sjunga sin egen version av Lena Anthem:
”Mitt namn är Oscar Zia och jag tänker inte va tyst”.
Det lär bli öppningsakt, eller möjligen mellanakt i finalen.
Oscar Zia hittade också tävlingsproducenten Karin Gunnarsson på dansgolvet. Jag hoppas att de också pratade om en tävlingsomgång i Mello. Han skulle inte vara den första artist som rivit av en programledaromgång för att sen återvända till att tävla.
Måns Zelmerlöw och Charlotte Perrelli är de mest framgångsrika, men Danny Saucedo, Eric Saade och Marie Serneholt har gjort detsamma.
Vad är syftet med Farahs intervjuer: ”Gick det bra på scenen?”. ”Det kan vara du och Danne som tar det.”
Fullständigt innehållslöst. Och Oscars manus är visserligen skrivet, men knappt ett enda skämt landar. Det här gör mig så ledsen.
Snacka om bortslarvat.
Bäst ikväll är de nya vykorten, med tätt intill-intervjuer. I övrigt blir det verkligen helt tomt, där varje passage känns ännu mer som en longör än på repen.