Märkliga röstningssiffror i Eurovision: Köpte landet sin plats i finalen? – Svaret från EBU: Vi utreder inte
avUPPDATERAD VERSION onsdag 26 maj: En representant för Dream Team som anklagats för fusket tillbakavisar alla anklagelser. Läs mer längre ner.
Efter att droganklagelserna under finalen avfärdats kokar nu Eurovision-twitter över med spekulationer och anklagelser om röstfusk, köpta telefonröster och märkliga poäng från olika länders jurygrupper.
En mängd Eurovision-fans frågar i bloggar och på sociala medier: Kan ett land ha köpt sig vidare till final?
Bland annat den väl ansedda och ofta anlitade finska Eurovision-experten Tobias Larsson har ifrågasatt resultatet och uppmanar EBU att ”sätta ner foten”, så också en mängd Eurovision-fans på Twitter och i andra sociala medier.
Idag svarade EBU till mig och det står klart att de inte tänker inleda någon utredning.
Men först, det här är vad det handlar om.
Det är Moldaviens resultat som står i centrum, artisten Natalia Gordienko men kanske framför allt att det team hon backats av, med ryska Eurovision-profilen och mångmiljonären Philipp Kirkorov i centrum, som även står med som låtskrivare till hennes ”Sugar”.
Dream Team – en stormakt i Eurovision
De kallar sig själva Dream Team och har legat bakom en mängd framgångsrika Eurovision-bidrag genom åren, inklusive Ani Loraks ”Shady Lady” 2008 för Ukraina och Sergey Lazarevs ”You are the only one” från 2016 för Ryssland.
Dream Teams frontfigur är ryska tv-personligheten, artisten och musikproducenten Philipp Kirkorov, som flera gånger har rankats bland Rysslands mest inkomstbringande kändisar av Forbes, 2020 på en femteplats med en årsinkomst beräknad till 6,6 miljoner dollar, omkring 55 miljoner kronor.
I Dream Team ingår också tre tongivande greker: låtskrivaren Dimitris Kontopoulos, nummerkreatören och koreografen Fokas Evangelinos och finansiären och PR-experten Ilias Kokotos vars familj äger och driver en mängd femstjärniga hotell, som Kokotos också är direktör för.
I årets Eurovision låg Dream Team bakom både det grekiska bidraget, Stefania med låten ”Last dance” och Moldaviens låt ”Sugar” med artisten Natalia Gordienko.
Bytte jurygrupperna röster med varann?
Men i kulisserna spekuleras det i att jurygrupper skulle ha bytt röster med varandra, något som så klart inte går att bevisa om inte någon i jurygrupperna träder fram och erkänner.
Och det frågas framför allt hur det kan komma sig att Gordienkos inte särskilt tonsäkra sång i semifinalen belönades med högsta poäng från tv-tittarna i åtta länder. Åtta länder där intresset för Eurovision är välkänt lågt och antalet telefonröster därmed lätt skulle kunna påverkas av den som är beredd att betala för det.
2013: Azerbajdzjan anklagades för att köpta telefon- och juryröster
Senast som allvarliga anklagelser om röstfusk förekom i Eurovision var 2013 i samband med tävlingen i Malmö. Då publicerade en smygfilmad video av den litauiska nyhetssajten 15min.lt, som då hade samma ägare som Aftonbladet, norska mediekoncernen Schibsted.
I videon syntes hur rysktalande män hade försökt köpa telefonröster i Eurovision för Azerbajdzjans räkning. Enligt tidningen hade man siktat in sig på studenter som skulle förses med fullmatade simkort för att ringa och rösta på landet, som också slutade tvåa i Eurovision-finalen.
Senare samma år gick en högt uppsatt person inom ett annat lands delegation ut och avslöjade hur en representant för Azerbajdzjan i Malmö erbjudit stora summor pengar för att köpa juryröster. Samma person pekade också ut två andra länder som uppgavs ha försökt köpslå om sina respektive jurygruppers poäng.
EBU:s utredning efter händelserna 2013 visade att det förekommit röstfusk, men att något tv-bolag inte kunde knytas till fusket. I Eurovision är det ju tv-bolagen i de olika länderna som tävlar mot varandra. Därför valde EBU att skärpa sina regler:
”På samma sätt som fotbollsklubbar är ansvariga för sina supportrars uppträdande kommer vi att hålla – från fall till fall – de tävlande tv-bolagen ansvariga för att det inte sker röstfusk till förmån för deras bidrag”, sa Frank Dieter Freiling, ordförande för Eurovisions referensgrupp som bestämmer över tävlingen, i ett uttalande, enligt TT.
2009 – Kirkorov tvingades lämna juryn
Sedan 2014 och fram till i år har EBU gått ut med de olika ländernas jurymedlemmar i förväg, det har motiverats med öppenhet och en möjlighet att i förväg kunna granska så att jurymedlemmarna inte har kopplingar till de olika bidragen, eller uttrycker sig olämpligt.
Det har flera gånger resulterat i att jurymedlemmar bytts ut.Och så skedde även tidigare än så.
Exempelvis var det mina frågor under en presskonferens om kopplingarna mellan den tilltänkta juryordföranden för den ryska juryn 2009 och den grekiska artisten Sakis Rouvas som gjorde att Eurovision-profilen Philipp Kirkorov tvingades hoppa av som juryordförande.
2016 fick Wiktoria Johansson inte ingå i den svenska Eurovision-juryn eftersom hon redan hade uttryckt sina åsikter om låtarna i SVT:s införprogram. Enligt EBU:s riktlinjer får jurymedlemmarna inte offentliggöra vad de tycker om tävlingslåtarna förrän efter att juryuppdraget slutförts. Wiktoria petades och ersattes av Lisa Ajax.
Alla jurymedlemmar röstade exakt lika – diskades
Jurygrupper har också kickats efter att de avlämnat sina poäng. 2014 satte EBU ner foten mot Georgiens jury, efter att samtliga jurymedlemmar haft exakt samma topp 8 i finalen. EBU diskvalificerade juryns poäng och enligt det årets regler fick telefonrösterna stå för hela Georgiens resultat.
Men 2019, med nya röstningsregler där telefonröster och juryröster inte längre räknas ihop utan redovisas separat, blev en smärre katastrof för EBU.
Först fick hela den belarusiska juryn kicken efter semifinalen efter att de i en intervju berättat om hur de resonerat och röstat. Och när juryn kickades mitt under pågående tävling så ersattes de inte med nya jurymedlemmar. EBU skulle inte heller låta telefonrösterna från Georgien stå ensamma. Istället hade man infört ett system med så kallade proxy-röster, eller ett aggreggerat resultat, som ersättning.
Och proxy-rösterna blev ett jättehaveri för EBU och företaget Digame som ansvarar för rösträkningen.
Det aggregerade resultatet är ett matematiskt system där man väger samman rösterna från jurygrupper från ett antal olika länder som traditionellt brukar rösta snarlikt med det diskade landets jury. Proxy-systemet kickar också in i de fall som det inte kommer in tillräckligt många telefonröster i något land. Eller exempelvis i fallet med lilleputtlandet San Marino, som inte har något eget telefonnät. Där används proxy-röstning alltid som ersättning för telefonrösterna.
EBU:s haveri – tvingades ändra 14 länders placeringar
Men något gick fullständigt åt fanders när detta system skulle ersätta Belarus jury 2019. Proxy-rösterna kastades helt om och istället för de 10 länder i toppen, fick 10 länder som rankats lägst i sammanvägningen, poäng.
Det här upptäcktes av fans och efter påtryckningar från Aftonbladet tvingades EBU gå ut och korrigera slutresultet. 20 länder fick ändrade poäng och 14 länders placeringar fick ändras, inklusive Sverige som visserligen inte längre skulle visa sig vara juryetta, men i totalställningen blev John Lundvik 5:a istället för 6:a.
2014 – EBU: Viktigt att gå ut med jurymedlemmarna
Motiveringen 2014 till varför man då valde att börja presentera alla jurymedlemmar var tydlig:
– Vi går ut med alla jurynamnen i förväg så att ni alla ska kunna se så att de är musikindustri-proffs, att jurygrupperna är balanserade och även om ni upptäcker några som har otillbörliga kontakter med varandra eller andra länders bidrag, sa Eurovisions dåvarande eventchef Sietse Bakker under en presskonferens då.
2021 – EBU: Viktigt att INTE gå ut med jurymedlemmarna
Men i år var det tydligen inte viktigt längre.
På en presskonferens två dagar före årets Eurovision-final fick EBU:s nya högsta chef för Eurovision, Martin Österdahl med titeln executive supervisor, frågor om varför namnen på årets jurymedlemmar ännu inte offentliggjorts.
Österdahl svarade då, enligt Eurovisions egen rapportering:
– Hela listan över jurymedlemmar kommer att offentliggöras efter finalen för att säkerställa att vi har en rättvis tävling. Det är bara en extra säkerhetsåtgärd för att skydda showens integritet.
Ett svar som låter som fullständigt hittepå med tanke på att det snarare varit för att jurymedlemmarna avslöjats i förväg tidigare som tävlingens integritet har kunnat säkras. Tack vare oss journalister som nagelfarit namnen och kunnat hitta frågetecken och märkligheter.
Det känns ju snarare som att anledningen är att EBU inte ska råka ut för samma pinsamma fiasko som i Tel Aviv, där de tvingades revidera hela resultatet i efterhand. Ett misstag som var helt och hållet deras eget och rösträkningspartnern Digames fel.
12:or från länder med lågt Eurovision-intresse
Det där var en lång utläggning för att komma fram till årets frågetecken som alltså har börjat hopa sig efter att det fullständiga röstningsresultatet offentliggjordes sent i lördags natt. Alla siffror går att djupdyka i här. Även om det är lite svårt att få en ordentlig överblick så kan man gå från land till land och se vem som gav poäng till vem och hur, ända ner på individuella jurymedlemmars rankning av samtliga tävlande.
Och det som väckt uppmärksamhet bland Eurovision-fansen är alltså framför allt Moldaviens resultat.
I sin semifinal fick Moldavien högsta poäng från telefonrösterna i åtta länder av 16 möjliga. Frankrike, Estland, Lettland, Tjeckien, Serbien, San Marino, Grekland och Portugal. Gemensamt för dessa är att det antingen är länder med mindre befolkningar, eller lågt intresse för Eurovision, vilket skulle kunna göra det möjligt att påverka telefonröstningen, med relativt små medel. Det är i alla fall vad de Eurovision-fans som ifrågasätter resultatet hävdar.
Kan räcka med några tusen röster
EBU har aldrig gått ut med hur många telefonröster som kommer in i de olika länderna, men det är inte orimligt att anta att det kan räcka med några tusental röster i respektive land för att påverka utgången. Eftersom varje telefonnummer får rösta 20 gånger, skulle det innebära att det kan räcka med att man köper några hundratal sim-kort och tar hjälp av personer som får ringa och rösta med dem.
En del fans lyfter också fram det Moldaviens jurypoäng i semifinalen, med 12:or från Grekland och Bulgarien. Grekland som också använt sig av Philipp Kirkorov och hans Dream Team för att ta fram sitt eget tävlingsbidrag, och Bulgarien som är Kirkorovs födelseland. Spekulationer som givetvis inte går att leda i bevis om inte någon av de inblandade skulle våga säga det. Men det är anmärkningsvärt att 4 av 5 jurymedlemmar i Greklands respektive 5 av 5 i Bulgarien alltså tyckte att Natalia Gordienkos låt och framträdande var semifinalens allra starkaste.
Fyra länder gav 12 i semin – men 0 i finalen
Om man sen tittar på de poäng som Moldavien fick i finalen ser det annorlunda ut. Till finalen ökar antalet röster och intresset i de flesta länder och möjligheten att påverka blir genast svårare.
Plötsligt tycks tv-tittarna från fyra av de länder som gett Moldavien sin telefonröstar-tolva i semin inte alls tycka om låten längre. I finalen får Moldavien inte ett enda poäng från telefonrösterna i Estland, Lettland, Serbien eller Grekland.
Däremot tycks Moldavien behålla sitt grepp om Bulgariens jurygrupp, där tre av jurymedlemmarna tycker att det är finalens allra bästa låt. Greklands jury ger visserligen sin 12:a till Cypern som traditionen bjuder, men Moldavien anses alltså vara näst bästa låt. Och i den ryska juryn, som inte fått rösta i Moldaviens semi, tycker 3 av 5 jurymedlemmar att Kirkorovs låt är den bästa i hela Eurovision och ”Sugar” får landets jurytolva.
För den konspiratoriske: Betalade Moldavien tillbaka i finalen?
Den konspiratoriskt lagde skulle kanske också slå ett öga på hur Moldaviens jury röstade på andra länder i finalen.
Jurypoängen är i kolumnen längst till höger i bilden ovan. Om det nu skulle vara så att några jurygrupper fifflat med sina poäng och kommit överens om hur man ska rösta, så skulle det lätt kunna misstänkas att Moldaviens poäng i finalen är ett stort tack för hjälpen.
Om, och jag säger om, det vore så att ett lands jury hjälper till med lite röster så skulle man ju kunna tänka sig att de skulle vilja ha lite tillbaka också.
Och se där!
- Moldaviens 12:a i finalen gick till Bulgarien, som gav sin 12:a till Moldavien i både semi och final.
- Moldaviens 10:a i finalen gick till Ryssland som gav sin 12:a till Moldavien i finalen.
- Och Moldaviens 8:a gick till Grekland som gav Moldavien en 12:a i semin och en 10:a i finalen.
Tack för de fina poängen!
EBU: Vi utreder inte
Jag har sökt EBU och pressansvariga för Eurovision med frågor om de har uppmärksammat uppståndelsen kring Moldaviens poängresultat och om de planerar att inleda en utredning om detta.
Jag passade också på att fråga om det faktum att EBU inte längre går ut med jurymedlemmarna i förväg och om det inte bara är ett sätt att hantera fiaskot med proxyröstningen och inte alls har något med att skydda tävlingens integritet att göra.
En talesperson för EBU svarar via mejl att de inte ser några konstigheter med röstningsresultatet och därför inte kommer utreda Moldaviens märkliga röstningssiffror vidare:
”Alla röster från jurygrupper och allmänheten i Eurovision song contest har kontrollerats och verifierats av vår röstningspartner Digame och vår revisor EY och vi är tillfreds med att vi har ett giltigt resultat”, skriver EBU:s talespersonen.
När det gäller jurygrupperna upprepas bara samma nonsenssvar som martin Österdahl gav under presskonferensen inför finalen:
”Namnen på jurymedlemmarna i respektive land offentliggjordes inte förrän de hade röstat för att skyddashowens integritet och för att möjliggöra att de röstade oberoende utan någon inbladning eller påtruyckning utifrån. Varje tv-bolag är ansvarig för att rekrytera en jury och alla namn skickas till EBU för centralt godkännande innan röstningen äger rum”.
UPPDATERING onsdag 26 maj:
Efter att en första version av den här posten publicerats har en representant för Dream Team tagit kontakt för att tillbakavisa alla anklagelser och kalla dem absurda.
– Vi har under många år bevisat vår kärlek till den här tävlingen. Varför skulle vi plötsligt nu börja försöka manipulera telefonröster? De här anklagelerna är befängda. Exempelvis i Portugal finns det en stor diaspora från Moldavien. Grekland brukar allt stötta våra projekt, säger Dream Teams respresentant.
Han tillbakavisar också påståendet att det skulle ha varit särksilt lågt intresse i de länder som vars telefonröster gav högsta poäng till Moldavien och betonar att det inte heller handlar om särskilt små länder. Han lyfter fram att att Natalia Gordienkos låt blivit en hit i Ryssland och spelats på ryskspråkiga radiokanaler över hela Europa. Därför har hon också gjort mycket promotion i ryskspråkiga medier.
– Så jag är inte förvånad om rysk diaspora i exempelvis Lettland och Estland röstat på henne i semifinalen när det inte fanns någon rysk artist att rösta på, säger Dream Teams representant.
De kom i sällskap av livvakter, men det var inte riktigt Måns Zelmerlöw-Carola-Charlotte Perrelli-kaos kring dem ändå.
Kanske har Eurovision-fansen lugnat ner sig…
