Portugals Suzy har äntligen fått på sig sina scenkläder. Det är rött och hudfärgat och kort.

En dansare i bar överkropp och svarta påmålade tatueringar (Det vet jag för att han hade olika färgmönster i den lokala uttagningen i Portugal).

Nej, det här är inte tävlingens tonsäkraste sångerska. men lite plus ska hon så klart ha för scenglädjen. Hon ser inte skräckslagen ut som vitryska Alyona Lanskaya gjorde förra rået när hon levererade falska toner i kubik.

Portugal gör ju ett ganska – ja vad ska man säga – energiskt nummer i år.

Jag skrattar mig lycklig varje gång för att det här är så dåligt så det blir bra. Speciellt som det knappt finns några upptempolåtar i år. Och under framförandet i den portugisiska uttagningen har jag alltid skrattat gott åt de energiska körtjejerna bakom mickstativen.

Foto: Andres Putting (EBU)

Till Eurovision har de fått förnyat förtroende, men mickstativen är borta och de har flyttats in till mitten av scenen där de sjunger bakom Suzy och dansar minst lika energiskt, men med lite lite lite mer koreografi.

Så här såg det ut i den portugisiska uttagningen.

Jag har avfärdat Portugals Filipa Sousa under flera rep, men idag var hon riktigt bra på repet. Jag tycker hon levererar nu också, men Portugal har en historia av dåliga resultat även när de skickat helt makalösa låtar (2009 i Belgrad var deras bidrag Senhora do mar pressfavorit till seger om jag inte minns fel. Den slutade på 13:e plats).

Min gissning: Ingen finalplats för Vida Minha

Portugals Vida Minha växer för mig, nu gillar jag den faktiskt. Filipa Sousa har en kraftfull pipa, men Portugal brukar sällan prestera särskilt bra i den här tävlingen. Tror att det blir utanför final i kväll igen.

Portugals ballad med banjo sticker inte ut trots att Filipa Sausa sjunger bra. För er som använder det korta inslaget för att kissa så gör det inte så mycket om ni blir sena tillbaka.

Portugals ballad låter precis som man ka föreställa sig. Det brukar innebära plustecken hos mig, men i år är Filipa Sousas Visa Minha lite lite för uppenbar tycker jag. Men hon sjunger starkt.

Dessutom behöver Filipa titta upp lite mer. Hon blundar sig igenom nästan hela framträdandet och visst är det okej när nån får feeling, men vi som tittar vill gärna få vara med henne också.

Portugal. Måste jag skriva nåt om det eländet? Nej, det måste jag inte. Jag vägrar.

Portugals färgexplosion på scenen räcker inte. Jag tycker att den här hippiebagatellen blivit lite tråkigare sen semin. Lite blekare, trots färgerna, liksom.

Portuals färgsprakande hippiebagatell Todas As Ruas Do Amor tappar en del inför finalen. I semin kom den in som en frisk fläkt, men i den här superfinalen kommer den försvinna. Repet går bra för Flor-de-lis som gruppen heter, men trots alla färger känns det blekt.

Portugals färgexplosion till nummer känns inte lika charmigt nu på repet. Det kommer precis efter Malenas fantastiska rep och Kroaternas vackra skönsång. Flor-de-lis låt blir liksom en bagatell bara då.

I första semin fanns det ju så fantastiskt många usla låtar, men här är kvaliteten högre.