Ralf Gyllenhammar älskar verkligen Melodifestivalen. Han ska inte repa förrän efter presskonferensen, men han är redan på plats här i arenan och har bänkat sig på första parkett för att få se repetitionerna.

Sen kan han inte låta bli att plåta oss i pressen för att lägga upp på sin egen blogg.

Vid sidan av scenen står Ralf Gyllenhammar och kollar in Lucias sista genomsjungningen.

När hon satt sista tonerna kan han inte hålla sig. Han kliver fram och hojtar vid scenkanten:

– Bra jobbat!

Här kommer rykande färska odds från Svenska Spel vars oddsmakare som vanligt var med under uppspelningen. Jag gissar att de låga oddsen på Army of Lovers stadigt kommer stiga under veckan…

Men de tror på Ulrik och Raffe till final, med Robin Stjernberg inte helt långt bakom.

Direkt till final:
Army of Lovers 4,00
Lucia Pinera 9,20
Robin Stjernberg 2,70
Sylvia Vrethammar 20,00
Ralf Gyllenhammar 2,00
Behrang Miri 4,00
Terese Fredenwall 13,50
Ulrik Munther 1,35

Att komma sist:
Army of Lovers 9,00
Lucia Pinera 3,75
Robin Stjernberg 18,00
Sylvia Vrethammar 2,00
Ralf Gyllenhammar 39,00
Behrang Miri 9,00
Terese Fredenwall 2,80
Ulrik Munther 220,00

Hade jag spelat skulle jag nog satsat en liten slant på Army sist den här veckan. Det ger ju ändå 9 gånger pengarna.

Sorry alla Army of Lovers-älskare. Rockin the ride är ingen ny Crucified, Obsession eller Sexual revolution. Det kan säkert bli ett kul shownummer på scenen, men låtmässigt är det för konstigt, enformigt och ohittigt – trots att titeln upprepas nästan lika många gånger som Gosa. Men det är fantastiskt skoj att höra La Camillas prata och efter den kommer låten faktiskt igång med en 90-talssångerska som levererar refrängens melodi från att bara ha varit ett sound.

Lucia Pinera kan vara glad att Felica Olsson inte tog sig vidare. Det kan göra att folk istället väljer att rösta vidare Must be love, den här Adele-kopian som vid andra genomlyssningen fortfarande inte sträcker sig längre än till att vara aningens urtvättad och utan personlighet, men en skön r n b-låt för alla som saknar en midtempo-ballad i finalen. Det är inte dåligt och Lucia kan sjunga. Jag sjunger med nu till och med, men det är lite urtvättat.

Robin Stjernbergs You bryter av från Lucia trots att det också är en midtempoballad. Det här är Idol-rock som också vill vara lite U2-arenor, men Robin vinner på den sköna you-oo-oo-oo-joddlingen i refrängen som bryter av soundet och ger låten en härlig och helt egen personlighet.

Sylvia Vrethammars Trivialitet påminner med flera koppar te om Maja Gullstrands onanilåt Här för mig själv om ni minns den. Även här handlar texten om att må bra även om det kanske inte handlar om samma egenmys som Maja sjöng om. Men mysigt är det. Andra uppspelningen höjs den några snäpp. Det här bryter av i veckans startfält. Frågan är om Så mycket bättre gett Sylvia tillräckligt mycket ny publik för att hon ska röstas vidare.

Ralf Gyllenhammars Bed on fire kommer in med lugnt pianoklinkande. Men slår snart till som en käftsmäl. En brinnande vit flygel på det tillsammans med veckans tydligaste refräng och textraden ”everything will burn” som lär vara cue för att tända eld på både flygeln och halva scenen. Första riktiga hårdrockslåten i Melodifestivalen som inte samtidigt flirtar med schlagergenren utan bara är en ren hårdrocksballad. Snyggt.

Behrang Miris Ale ale ale-hook i refrängen är livsfarlig den här veckan. Släng in några Alla ska me, Habibi anna, och franska strofer i refrängen och tänk er Upp och hoppa-Frida Muranius glädje med en ännu tydligare refräng som kommer sjungas av Idols Loulou Lamotte och X Factors Oscar Zia. En solklar barnfavorit den här veckan.

Terese Fredenwalls Breaking the silence är fin radiopop i midtempo med jazzvibbar och Maggie Reilly-dist i rösten som kommer funka finfint att köra bil till i sommar, men den här veckan känns den fullständigt chanslös. Får se när hon repar imorgon om jag ändrar mig.

När Ulrik Munther skrev Tell the world I’m here tillsammans med Peter Boström och Thomas G:son känns det som att de satt på sig Bonos solbrillor och ställt sig mitt på scenen till en gigantisk utomhusarena och bara planerat för vad som krävs för att väcka liv i 40000 i publiken. Det här är snyggt. Så U2 det kan bli utan att stöldanklagas. Med Swedish House Mafia-vibbar i refrängen på det. Och en skön refräng där Ulrik skulle ha kunnat gå upp i falsett men inte gör det. Bra! Farligt!

Ralf Gyllenhammar gör en tung Guns N Roses-ballad vid flygel. Nån i pressen sa Takida-rock i öppningen, men det här är betydligt hårdare.

Gyllenhammar lär tända eld på halva scenen med pyroteknik i sin Bed of fire. Han har en röst som skriksjunger men ändå håller tonerna länge och tydligt. Det här kan faktiskt vara årets vinnarlåt totalt.

Enligt uppgift kommer Ralf sitta vid en vit flygen som ska brinna. En solklar finalist.

Jag intervjuade precis Ralf Gyllenhammar när det ringde i hans telefon.

Det blev ganska mycket meta när han svarade och det visade sig vara – en reporter från Aftonbladet.

Fina Anna på Sofis Mode hade uppdrag att göra morgondagens Vi5 och ringde Raffe som snällt svarade.

Det blev så absurt så jag så klart inte kunde hålla mig för skratt. Stackars Anna på andra sidan telefonen förstod nog inte riktigt vad som hände.

Ralf Gyllenhammar kommer släppa ett soloalbum med sin låt från Melodifestivalen. Så här blir albumomslaget. Och om ni undrar vad Ralf ska ha för scenkläder så är det dessa han ska bära på lördag.

Arenan är stängd för oss i pressen i dag och vi släpps aldrig in backstage förutom i undantagsfall. Men nu fick jag en bild från de som har tillgång till de utrymmena idag.

Ulrik Munther och Ralf Gyllenhammar delar loge. Båda ligger väldigt bra till för att ta hem finalplatserna denna vecka. Kan det här alltså vara vinnarlogen?