Sverige fick den finska juryns 12-poängare. Totalt sett fick Sverige tolvan av 15 jurygrupper, poäng från samtliga länders jurygrupper och blev solklar juryetta med 340 poäng.

Finland, som låg på fjärde plats efter jurygrupperna med 150 poäng, fick bara en 12:a, från den svenska jurygrupper.

Hos tv-tittarna blev Loreen tvåa, med 243 poäng, medan finska Käärijä var tv-publikens favorit med 376 poäng.

Finlands tv-tittare tyckte att 10 andra länder var bättre än Sverige

Men däremot nollade de finska tv-tittarna Loreen.

Varje land ger poäng till 10 av finalens 26 tävlande bidrag. Men de finska tv-tittarna tyckte alltså inte att Loreen och ”Tattoo” var med bland de 10 bästa låtarna i årets Eurovision.

Finlands tv-tittare röstade så här:

12 till Norge, 10 till Tjeckien, 8 till Australien, 7 till Slovenien, 6 till Estland, 5 till Tyskland, 4 till Kroatien, 3 till Moldavien, 2 till Österrike och 1 till Schweiz.

De finska tv-tittarna tyckte alltså att Loreen var sämre än alla de låtarna.

Det får en ju lätt att börja misstänka att våra finska grannar kollektivt gått samman och taktikröstat, eller snarare undvikit att rösta, på den stora förhandsfavoriten Loreen för att öka de egna chanserna till seger.

Loreen fick inte en enda 12:a från tv-tittarna

Finland fick också åtta 10-poängare och fyra 8-poängare från folket.

Bara finska tv-tittarna som nollade Loreen

Finland vann första semin

Semifinalerna då? Där var det ju bara tv-tittarna som avgjorde, efter att EBU i år valt att skrota jurygruppernas makt över vilka som skulle ta sig till final. Både Loreen och Käärijä tävlade i den första semin och där segrade Finland, med Sverige som tvåa. Israel var semitrea, medan norska Alessandra bara var semi-sexa, medan hon i finalen var tittarnas 3:a och totalt slutade 5:a.

I semin var det finska folket inte riktigt lika snåla, där fick Loreen en 5:a i alla fall. I semifinalen fick Sverige också två 12:or, fyra 10:or och tre 8:0r.

Käärijä fick sju 12:or, fyra 10:or och två 8:or.

Mellan 10:an och 11:an skilde bara tre poäng, till Serbiens och Luke Blacks fördel medan Lettlands Sudden lights åkte ut.

I den absoluta botten i första semin hittar vi Malta med bara tre poäng, 2 från Israel och 1 från ”resten av världen”.

Australien vann andra semin – två låtar nollades

Australien vann den andra semin, före Österrike och därefter Polen.

Isländska Dilja hamnade på den nesliga 11:e-platsen, men tydligt efter 10:an Estland, som sen gjorde betydligt bättre ifrån sig i finalen och totalt slutade på en 8:eplats i finalen.

I den absoluta botten hamnde San Marino och Rumänien som fullständigt nollades av tittarna.

Så röstade ”resten av världen”

I år införde ju EBU en ny röstningskategori, ”resten av världen”, där tittare från alla de länder som inte tävlar i Eurovision bjöds in att rösta via en betaltjänst på nätet.

Det är lite svårt att hitta hur den nya röstningsgruppen faktiskt röstade, eftersom den inte finns med i EBU:s sammanställning här.

Men om man kollar på totalpoängen för telefonrösterna på länken ovan och jämför med hur många poäng som delades ut så får man fram följande:

12 Israel
10 Finland
8 Armenien
7 Sverige
6 Albanien
5 Ukraina
4 Norge
3 Kroatien
2 Spanien
1 Frankrike

Resten av världen hade alltså Israel som favorit och Finland tvåa. Loreen fick en sjua.

Det är faktiskt inte slut på siffernördigheterna ännu. För jag kunde inte låta bli att plocka fram detta också.

Sedan kombinationen av jury- och tittarröster infördes i den moderna Melodifestivalen har maktfördelningen mellan jury och tittare, på pappret, alltid varit 50-50.

Om jurygrupperna haft totalt 473 poäng att dela ut så har tittarna också haft lika många poäng att dela ut.

Tabellen visar alternativa resultaten i Mello

Men just hur tittarrösterna fördelats har sett lite olika ut genom åren.

Fram till 2010 fördelades tittarnas poäng så att den som fick flest röster av folket skulle få motsvarande 12-poängare av samtliga jurygrupper, den med näst flest röster fick 10-poängare av samtliga jurygrupper etc.

Från 2011 fram till 2018 fördelades tittarnas poäng procentuellt, så att den som fick 10 procent av rösterna också fick 10 procent av maxpoängen som delades ut.

Så hur hade finalresultatet sett ut om tittarnas röster fördelats enligt de tidigare systemen? Jo, det har jag tagit reda på åt er och det kan ni kolla i tabellen här (Obs, den är skrollbar i sidled, jag som inte är så tabellduktig är mycket stolt över att ha lyckats få till detta så klaga inte på läsbarheten är ni snälla):

Topp 3 hade fortfarande sett likadan ut, men Theoz hade kommit fyra med båda de tidigare systemen, medan Jon Henrik Fjällgren, Arc North feat Adam Woods hade slutat 5:a enligt det system som användes 2002 till 2010 och sjua om rösterna fördelats procentuellt.

Det som framför allt framgår här är att man kan förstå varför SVT tyckte att procentfördelningen inte blev så bra tv. Eftersom SVT envisas med att alla kan rösta lika många gånger på varje artist i appen, så blir inte skillnaden i den procentuella fördelningen särskilt stor.

Att sex av de tolv finalbidragen fick mellan 7,6 och 8,6 procent av rösterna vardera och därmed alla skulle ha fått mellan 35 och 40 poäng ger ju inte särskilt spännande tv.

Det var en av anledningarna till att man istället införde poäng utifrån hur de olika åldersgrupperna röstar, tillsammans med det faktum att vissa ålderskategorier röstar mycket mer än andra (de yngre i förhållande till äldre) vilket ledde till klagomål om att många artister som riktade sig till äldre tittare röstades ur tävlingen.

Men för mig ligger problemet snarare i att mani appen kan rösta lika mycket på alla artister. Det leder till att man smetar ut rösterna på väldigt många artister istället för att tvinga tittarna att rösta fram sin ultimata favorit.

I Norge får varje tittare en enda röst

I Norge hade man i stället ett helt annat system i år. De som loggade in i NRK:s app fick en röst. En enda röst. Att lägga på sin favorit.

Det skulle bli väldigt spännande om SVT vågade göra något liknande. Rensa upp i ett röstningssystem som bara blir krångligare och krångligare ju mer lager de lägger ovanpå och mer och mer obegripligt för tv-tittarna.

Jag hör ju själv hur rekordälskande chefer på SVT får hicka över ett sånt här förslag. De vill ju kunna fortsätta skryta om röstningsrekord på röstningsrekord. Att då gå från möjligheten att lämna 120 röster i finalen till 1 är kanske för drastiskt. Men ge alla 10 röster då, att fördela som man vill mellan artisterna.

Alla röster i Mello är INTE lika mycket värda

Och en helt annan sak. Ni minns kanske hur Farah Abadi och Jesper Rönndahl tjatat sig blåa i sex veckor över att alla röster är lika mycket värda. Titta på den här lilla grafen som min kompis Anders på podden Schlagerfesten roat sig med att ta fram.

För Paul Rey krävdes det en miljon röster för en enda ynka poäng. Med samma mått borde Loreen ha slutat på knappt 4 poäng, men hennes slutresultat blev ju som bekant 177.

Så nej, Farah, Jesper, Mello-manusskrivarna och SVT:s Melodifestivalproduktion. Det är mycket tydligt att alla röster INTE ALLS är lika mycket värda.

Nu har SVT släppt alla röstningssiffror (som de tänker gå ut med) för Melodifestivalen 2023 och det är spännande läsning för siffer- och statistiknördar och jag är ju en sån.

Den som vill grotta i alla detaljerade siffror på egen hand kan ladda ner en pdf-fil från SVT här, men annars försöker jag sammanfatta det mest spännande här.

Och visst är man mest nyfiken på finalen, så jag tycker att vi börjar där!

Loreen fick 1,2 miljoner fler röster än M&M och Smash

Loreen fick 3 783 148 röster. Marcus & Martinus fick 2 565 958 och Smash into pieces fick 2 431 405. Det innebär att Loreen fick över 1,2 miljoner fler röster än de som kom tvåa och trea.

60-74-åringarna gav Paul Rey hans enda poäng

Paul Rey, som bara fick en enda poäng från tittarna i finalen fick denna från ålderskategorin 60-74. Totalt sett fick han 1 060 383 röster. Paul Rey fick alltså färre röster totalt än det skilde mellan Loreen och Marcus & Martinus.

En ålderskategori sänkte Loreen

Loreen fick ju totalt 85 poäng från folket. Om alla tittargrupper skulle gett henne sin 12:a skulle hon ha landat på 96 poäng, så det är intressant att veta var hon gick miste om totalt 11 poäng från max. Nu visar röstningssiffrorna att det var en enda åldersgrupp som sänkte Loreen: De allra yngsta! Alla tittargrupper gav henne 12:an förutom 3-9-åringarna som bara gav Loreen 1 poäng.

För er som vill ha en påminnelse om hur de internationella jurygrupperna röstade så såg det alltså ut så här:

Panetoz nära bli deltävlingsvinnare istället för Maria Sur

Och deltävlingarna då? Jo, där ser det ut så här:

Jag förstår att det blir lite plottrigt, men när det gäller marginalen mellan att bli den första finalisten i respektive deltävling såg det ut så här:

• 265 365 röster skilde mellan Jon Henrik-gänget och Tone Sekelius efter första omgången.
• 12 443 röster skilde mellan Maria Sur och Panetoz efter första omgången.
• 255 132 skilde mellan Marcus & Martinus och Paul Rey efter första omgången.
• 394 980 röster skilde mellan Loreen och Smash into pieces efter första omgången.

Maria Sur blev alltså deltävlingsvinnare med bara tolvtusen röster, medan Loreen hade nästan fyrahundratusen rösters marginal.

Rejhan, Wiktoria och Axel Schylström hade fler röster – Slogs ändå ut

Samtliga direktfinalister skulle ha gått till final även efter första röstningsomgången, om antalet röster hade avgjort. Det är inte heller någon av artisterna som gick till semifinal som fått fler röster än de som gått direkt till final.

Men däremot visar det sig att tre artister slogs ut ur tävlingen trots att de fått fler röster än artisterna som gick till semi:

• Rejhan hade 55 640 fler röster än Elov & Beny, men slogs ändå ut ur tävlingen, som deltävlingsfemma på grund av hur tittargruppernas röster fördelades.
• Wiktoria Johansson hade 76 498 röster fler än Tennessee Tears, men slogs ändå ut ur tävlingen, som deltävlingsfemma.
• Axel Schylström missade inte bara semifinalen med en ynka poäng från tittargrupperna, det visar sig dessutom att han också fick 26 503 fler röster än Mariette Hansson, som ändå knep semifinalplatsen på grund av hur tittargruppernas röster fördelades.

Med ett röstsystem där antalet röster skulle ha avgjort istället för att rösterna fördelas utifrån ålderskategorier skulle alltså Rejhan, Wiktoria Johansson och Axel Schylström ha tävlat i semifinalen, istället för Elov & Beny, Tennessee Tears och Mariette Hansson. Det hade alltså också påverkat uppställningen i finalen, eftersom Mariette var ett av de bidrg som tog sig från semi till final.

Eden Alm blev årets plats 28:a

Med 827 246 röster fick Eden Alm minst antal röster i en deltävling i Melodifestivalen 2023 och får därmed den tråkiga titeln som årets jumbo.Totalt var det tre akter som fick färre än en miljon röster i sin deltävling. Förutom Eden även Uje Brandelius i samma deltävling med 863 143 röster och Casanovas i deltävling tre med 937 940 röster.

Theoz överlägset flest röster i semin – Nordman bara trea

Och semifinalen då? Jo, så här såg det ut där:

Här kan man återigen se hur snett det kan bli med ålderskategorier snarare än antal röster, även om det i slutändan inte påverkade vilka som tog sig till final.

Theoz var den artist som fick solklart flest röster i semin, 2 104 689 röster, mot Kianas 1 907 240 och Nordmans 1 798 314. Nordman, som alltså var semifinalens vinnare om man ser till tittargruppernas poäng, hade alltså bara tredje flest röster.

Där Theoz fick 12:or av 3-9, 16-29 och 30-44 och Kiana fick en 12:a av 10-15-åringarna så fick Nordman sina högsta poäng av telefonröstarna och 45-59-åringarna. Mariette, som också tog sig till final men med betydligt lägre 1 459 012 röster, fick 12:or från 60-74 och 75+.

Av det kan man uttolka att det kommer in betydligt många fler röster i de yngre ålderskategorierna än de äldre, något som ju också var anledningen till att SVT för några år sedan införde det nya röstningssystemet.

Man ville säkerställa att alla tittare kunde vara med och påverka, efter att en stor mängd äldre artister konstant åkt ut ur tävlingen till förmån för låtar som riktat sig till en yngre publik.

Jag är dock inte säker på att det är helt rätt tänkt ändå.

Man röstade 25 gånger per person – men antalet som röstar minskar

Sedan 2019 har SVT redovisat antalet röstande enheter tillsammans med det totala antalet röster och så här har det sett ut i finalen sedan dess:

• 2023: 936 964 röstande enheter – antal röster: 23 521 188
• 2022: 1 088 043 röstande enheter – antal röster: 22 447 671 (inför 2022 ökades antalet röster tittarna får lämna per artist i appen från 5 till 10)
• 2021: 1 159 881 – antal röster: 16 752 439
• 2020: 844 982 röstande enheter – antal röster: 13 102 013
• 2019: 804 663 röstande enheter – antal röster: 15 757 707

Antalet personer som röstade ökade alltså från 2019 till 2021, men därefter har det minskat successivt igen, samtidigt som antalet röster ökar. Det innebär alltså att färre personer röstar fler gånger. Räknat på de här siffrorna röstade varje person (enhet) i genomsnitt 25 gånger i finalen.

Siffrorna som SVT vägrar avslöja

SVT går alltså ut med hur många röster som respektive artist fått, men inte hur många som röstat i respektive ålderskategori och ännu mindre hur många röster respektive artist fått i de olika tittargrupperna.

Tillsammans med det faktum att inte mindre än tre artister skulle tagit sig vidare i tävlingen om istället antalet röster avgjort blir detta problematiskt. Det tyder på att vissa tittargrupper har mycket få antal röstande. En anledning till att SVT inte vill gå ut med detta skulle kunna vara att man vill undvika att någon försöker manipulera resultatet.

Men en annan anledning är att det skulle kunna vara pinsamt för SVT om en tittargrupp man är mycket mån om att nå visar sig ha ett mycket lågt antal röster. Jag lutar åt att det är en blandning av dessa som gör att SVT vägrar avslöja fler detaljer.

Vi vet ju av erfarenhet att Melodifestivalen väljer öppenhet och transparens tills dess att det finns något som går att ifrågasätta. Då vägrar de plötsligt att gå in på detaljer.  Det blev exempelvis uppenbart när appen introducerades 2015 och resulterade i att artister åkte ur tävlingen för att folk inte hunnit ladda ner appen för att rösta. Då vägrade SVT att särredovisa vad som var appröster och vad som var telefonröster, för att det inte skulle bli tydligt hur avgörande den då nya gratismöjligheten att rösta i appen faktiskt var.

I Eurovision song contest finns inte heller några ålderskategorier. Där är det flest röster som gäller från respektive land. Den som får flest telefonröster i ett land får en 12:a, 10:a, 8:a och så vidare.

Sveriges röstningssystem med ålderskategorier siktar snarare på att plocka fram en vinnare som är en minsta gemensam nämnare, som kan gillas lite av alla, än en låt som verkligen är en superfavorit, men kanske i mera begränsade ålderskategorier.

Det gör att vi riskerar att missa vinnarkandidater i Eurovision. För man är ju mer benägen att rösta på en låt man verkligen älskar, än på en låt som känns helt okej. Därför hoppas jag att man framöver tänker om och skippar ålderskategorierna i Melodifestivalens röstning.