Mellan genomsjungningarna blir det lite väntan för bildjusteringar. Det svenska teamet sitter framför scenen och ser på en stor tv-skärm hur framträdandet ser ut i tv-rutan. De är lite för långt bort för att jag ska höra något av diskussionerna.

Fredrik Jönsson, alltid ljusansvarig på Melodifestivalen, kom ner hit till Kiev igår och Henric von Zweigbergk hälsade honom välkommen. Han är på plats för att se till att Robin Bengtssons ljus är perfekt.

Robin Bengtsson börjar utanför scenen även i Eurovision.

Robin och dansarna har bytt till vita plagg under kostymerna. Dansarna polotröjor, Robin med skjorta.

Robin har lite problem med att knäppa upp kavajen när han ska i dansnumret uppe på löpbanden. Det verkar som att knappen fastnar och han får inte till det när han ska utan får trilskas lite. Men det stör aldrig sången.

Möjligen får det honom att tappa lite fokus och de följande 20 sekunderna är han inte lika tajt i sången och tar inte i lika mycket.

Men sången sitter, numret sitter. Det märks att Robin är lugn på scenen. Jag ser inga ändringar sedan Melodifestivalen.

Det är mycket morgontrafik här i Kiev och det verkar som att svenska delegationen hade lite problem på väg till arenan i morse.

Så mycket att de fick poliseskort via vägar där de körde mot trafikriktningen.

Allt enligt en video som svenska kommentatorn Edward af Sillén har lagt upp på Twitter.

Tydligen körde busschauffören fel väg först så de var tvungna att vända. Delegationerna har ofta poliseskort under Eurovision, beroende på vilket land som är värd för tävlingen. Speciellt när de vet att trafiken kan strula så här i Ukraina har delegationerna poliseskort till och från arenan.

Men strulet löste sig ändå relativt snabbt. Enligt Sveriges presschef blev de bara tio minuter sena till arenan. Och repet börjar klockan 09 svensk tid. Häng med här i bloggen så ska jag rapportera om hur det går för Robin.

After taking us the wrong way, our police escort tries to fix the problem by forcing our bus down a one way street, in morning traffic. #Esc pic.twitter.com/oEP0RbRzZZ

— Edward af Sillén (@EdwardafSillen) May 4, 2017

Robin hade ganska kul åt den här målningen som vi gick förbi.

Den påminner ju lite om den italienska artisten, Franscesco Gabbani.

Och nån tyckte också att den såg ut lite som Måns Zelmerlöw.

Kanske ett kärleksbarn mellan de tu…

Jag följde med svenska delegationen på en rundtur i Kiev idag.

Här ser ni Robin med bland andra Erik Segerstedt som körar och Melodifestivalveteranen och musikalartisten Alvaro Estrella som är ny bland dansarna.

Robin och hans dansare Lamin Holmén fick också passa på att ge ukrainsk tv en lektion i sina dansmoves från scenen.

Och nej, jag har alltså inte fotat Robins rumpa här. Jag ville mest visa att han alltid har snusdosan med sig. Vart han än går.

Som ni ser.

Jag har hängt lite med Robin Bengtsson idag. Visste ni att han har sån där riktigt dålig Göteborgshumor i bland.

Den av sina 11 tatueringar som han är mest nöjd med är den han har på foten. Han tittade på mig och sa:

– Du behöver bara lite lite Göteborgshumor för att förstå vad det är för nåt.

Jaja, det är en FOTNOT. Suck.

Men han får ändå lite kärlek för sina luddiga skor.

Robin Bengtsson hade sin första repetition i Kiev idag men jag var inte på plats för att se det.

Jag är lite ledsen över det, men har å andra sidan tillbringat den senaste månaden i Washington och bevakat amerikansk politik i stället. Det är också ganska mycket av en cirkus.

Och under Eurovisions första repetitioner får vi i pressen ändå inte vara inne i arenan, bara följa med på storbildsskärmar. Och den enda video som kommer är en kort snutt som EBU släpper, som ni kan se här.

Och var inte oroliga. Jag lämnar snart amerikansk mark för att bege mig till Kiev så att ni ska få all information som ni kan tänka er om vad som händer bakom kulisserna.

Vänta lite nu. Kom Robin Bengtsson undan med en mycket smart produktplacering i går kväll?

Det kan faktiskt vara så.

För i delfinalen i Växjö såg det ut så här i inledningen av I can’t go on.

Men i finalen såg det ut så här.

Ni ser va?

I sju sekunder syntes den här sprillans nya klockan tydligt i tv-rutan. Och sen i ytterligare sju sekunder när Robin sjöng om sin vinnarlåt i slutet av tävlingen.

Snacka om potentiell fräckis, eller vad säger ni?

Nu spekulerar jag vilt, men tänk att en klocktillverkare såg den tomma handleden i tv-rutan under Robins första framträdande och kanske lyfte på luren för att försöka komma åt den outnyttjade reklamytan? Det känns som ganska värdefullt marknadsföringsutrymme i alla fall.

REN SPEKULATION SÅ KLART. Och en kul spaning…

Det var inte direkt rusning till garderoben trots att lamporna gjorde festlokalen obarmhärtigt ogästvänlig.

DJ hunk i förgrunden, FO&O-Felix längre bak i orange jacka.

Festdeltagarna ville mycket gärna hitta en efter efterfesten-fest att fortsätta tillställningen på.

Robin Bengtsson, i mycket stilig efterfest-skjorta, hamnade i samtal med Alice Svensson och Warners Robert Skowronski. Nere till höger ser ni FO&O-Felix.

Och jag hamnade med Robin Stjernberg som gav mig en fin kram.

Men här var det läge för mig att sluta mingla och koppla på arbetshjärnan igen.

Det hade precis hänt något i kulissen, som vår fotograf Jimmy fått nys om och syn på.

Jag dubbelkollade vad som hänt, att vakter gripit någon, och larmade sen min kollega Andreas som snabbt fick sätta sig in i situationen.

Medan artister och andra fortsatt efterfest-sugna långsamt rörde sig mot garderoben hamnade min hjärna långt från efterfestkänslan.

Robin Stjernberg har ju skrivit Robin Bengtssons låt (tillsammans med David Kreuger och Hamed ”K-One” Pirouzpanah).

Robin Stjernberg är faktiskt den första person i Melodifestivalens historia (rätta mig om jag har fel, jag kan ha missat något) som först vunnit tävlingen som artist och sen också vunnit tävlingen som låtskrivare.

Det är nåt att vara kaxig över!

Jag hittade honom 03:38 tillsammans med Robin Bengtsson. Gissa om de var stolta över segern!

Det finns bara en gest som beskriver den känslan (och vi är inte i varken Grekland eller Turkiet nu)