Robin Bengtsson öppnar alltså i backstageområdet där han typ ”gör sig färdig” tillsammans med sina dansare innan han kommer ut på scenen och går upp på de fem rullbanden på scenen.

Och mina farhågar var rätt. Robin är inte en dansare. Och de få danssteg han ska göra, mest armrörelser, ser obekväma ut vid första genomsjungningen. Han tappar dessutom hållningen lite när han ska gå på rullbandet och sjunga samtidigt.

Men det finns snygga partier, när kameran filmar från sidan och man ser Robin och de fem dansarna efter varann i olika poser.

Det här kan bli bra. Men Robin och dansarna behöver jobba på det ordentligt.

Det ser cokså ut som att han ska göra saker med sina kläder för han övar vissa rörelser som att han sätter på sig en jacka, eller knäpper en skjorta och på rullbandet också ser ut att göra en rörelse där han ska slita av något.

det kan bli effektfullt, men idag får vi inte se några scenkläder så det är svårt att avgöra.

Henric von Zweigbergk berättar att Robin Bengtsson kommer sjunga i stort sett hela första minuten av sin låt ute i kulissen.

– De börjar i backstageområdet, så ni får följa med på skärmarna innan de kommer in och avslutar på rullbanden, säger studiomannen.

Nu rullar scenteknikerna in ett nytt golv på scenen medan Robin Bengtsson sjunger upp i kulissen.

Golvet har fem delar, tydligt avdelade med nåt som ser ut som lysrör i olika färger. Regnbågens färger.

Nu får vi höra av Henric von Zweigbergk att det är rullband som rullats in.

Robin Bengtsson känns som den tydligaste låten den här veckan (av de moderna). Om Robin klarar av att bjuda på show på scenen så lär han få en hit med den här låten. Och ordet ”fucking” kommer lätt gå att byta ut om han skulle vinna Melodifestivalen och ta sig till eurovision. Det här är väldgit väldigt mycket Justin Timberlake. Och jag gillar speciellt fingerknäpp-partiet inför sista refrängen. Det blir ett snyggt brejk.

Krista Siegfrids Snurra min jord. I bland undrar jag om Christer Björkman medvetet är ute efter att ta död på popschlager-genren i Melodifestivalen. För Krista hade kunnat ta en plats som stjärna i den genren, men med den här typen av låtar blir chansen extremt låg. Det här vill låta Veronica Maggio i versen och Petra Marklund i refrängen. Men även vid andra uppspelningen känns det blekt. Man har försökt krydda det med bamburör eller xylofon eller nåt i ljudbilden, men det hjälper tyvärr inte. Jag vill ju att det ska gå bra för Krista i den här tävlingen.

Anton Hagmans Kiss you goodbye är lagom charmig. Och han känns som en lagom charmig kille. Det kan absolut gå vägen. Refrängen är lite trallig och glad. Om han får fram den känslan på scenen så varför inte. Men han ska tävla mot FO&O:s publik i uppmärksamheten om krossbara flickhjärtan. Det kan bli tufft. Speciellt som han gör gitarrbaserad pojkpop och de gör samma typ av pojkrock.

Jasmine Kara gör en snyggt producerad poplåt där hennes röst påminner om Lady Gaga, medan låten känns Sia och Rihanna. I det har de tryckt in ett halvt Euphoria-brejk gånger två också.

Owe Thörnqvist är i en klass för sig. Det här bryter av i startfältet. Och om publiken är trött på det strömlinjeformade så blir en klassisk Owe-boogie-woogie med tydliga lån från Varm korv boogie och Dagny lite av en utmanare. Och jag älskar shoobidoo-shoobidoba-partierna. Det känns nästan som en parodi. Men för er som förväntar er en ny Hasse Andersson så behöver jag förtydliga att det här inte är en Owe-boogie förklädd i modern musikproduktion, det här är ett klassisk boogie-woogie-arr.

Bella & Filippa gör skön glad countrypop som låter extremt mycket som First Aid Kit. Jag undrar om inte First Aid Kit vill behålla sitt sound för sig själva…

FO&O:s inledning är rakt av plockat från Ratatas Jackie! Men sen är det en rak amerikansk radiorocklåt där versen glider in i en trallig och glad refräng. Välproducerat och snyggt och borde kunna bli FO&O:s första riktiga hit om de levererar den live.

Robin Bengtsson är först ut i den tredje deltävlingen. Det här är inte riktigt som man tänkt sig Robin Bengtsson, för det känns både Justin Timberlake och Justin Bieber och den här låten kommer definitivt behöva dans på scenen.

Robin behöver släppa loss på höfterna och röra sig. Det ska bli intressant att se vad han gör av den på scenen.

Refrängen är catchy. Det finns ett parti med fingerknäppning.

Nu har jag hunnit hälsa på Anton Hagman också som precis kom tillbaka till hotellet från sitt torr-rep.

Robin Bengtsson kunde inte låta bli att retas lite när jag tog bilden. Men det blv inga kaninöron i alla fall.

Robin Bengtsson lånade flickvännens resväska.

– Den var större än min, så jag tog den, säger han.

Jag tror att han bara försöker bortförklara den rosa färgen.

Nu måste jag ändå resonera lite här. Visst hade Samir och Viktor med textrader om att ”fucka loss” i sin ”Bada nakna” förra året. Men i år används ordet ”fuck” mer än någonsin i Melodifestivalen. Det är nästan så det går till överdrift.

Nej, jag är ingen moralens väktare och jag har varken problem med svordomar eller sex eller nakenhet. Men ordet ”fuck” är verkligen enormt grovt i det engelska språket. Så grovt att jag har svårt att skriva ut en svensk motsvarighet, men gör det med lite stjärnor för att ni ska kunna ana. Tänk er att någon går runt och säger eller sjunger ordet f**tkn**lare, typ. Så grovt är ordet i den engelska språkvärlden.

Det började första veckan med öppningsnumret Melo-fucking-difestivalen och fortsatte med att programledarna hade ordet inskrivet i manus vid minst ett tillfälle till.

Sen fortsatte det förra veckan med att Lisa Ajax framförde låten ”I don’t give a” där ordet förekommer 10 gånger i texten.

Och nu den här veckan alltså med Robin Bengtssons låt ”I can’t go on” där han sjunger ordet ”fucking” åtta gånger.

Melodifestivalen har i år blivit till en fullständig ”fuck”-fest.

Nu har SVT släppt låttexterna till veckans låtar och det där f-ordet har letat sig in även i Robin Bengtssons låt ”I can’t go on”.

Textraden går: ”I just can’t go on no more when you look this fucking beautiful” och han sjunger ordet ”fucking” totalt åtta gånger.

Det innebär att även Robin Bengtssons låtskrivare, precis som Lisa Ajax förra veckan, måste skriva om sin låt om han skulle vinna Melodifestivalen, eftersom f-ordet inte är acceptabelt språk enligt Eurovision-reglerna.

Om det inte görs kommer han diskas från att tävla i Eurovision song contest.

Gabriel Alares var Robins kör i kuliss och passar ju utmärkt i en BOY-keps, eller hur?

Alla passar i BOY-kepsar!