Roger Pontare får till timingen bättre nu. Han är fortfarande lite för snabb fram på catwalken och skulle kunna gå ännu långsammare, för han hinner ställa ifrån sig staven innan han vänder sig om.

Men han står inte så länge och väntar på att börja sjunga i alla fall.

Och vilken röst den här karln har. Alltså det här lyfte väldigt mycket med publik här i arenan.

Efter första genomsjungnignen hamnar Roger Pontare i en argumentation med SVT:s nummeransvariga Mari Ryberger ute på scentungan, väl inom hörhåll för mina spetsiga öron.

Roger Pontare vill sätta ner sin stav innan han börjar sjunga, men det vill inte SVT.

Han går dessutom inte i den takt som SVT vill att han ska göra och började gå lite för tidigt, så Mari Ryberger försöker diskutera med honom om hur viktig timingen är för tv-kamerorna och för att fotograferna ska kunna göra sitt jobb rätt.

– Jag kan inte tänka på sånt, säger han.

– Jag tyckte att den satt jättebra nu, säger han till Mari Ryberger ute på scentungan.

Det verkar som att Roger blir lite irriterad över att SVT inte vill göra det som han själv vill.

– Det måste bli bra för mig också, säger han.

Mari Ryberger är ett superproffs som gjort Melodifestivalen otaliga gånger. Hon vet hur hon ska lirka med artisterna för att få dem dit hon vill (och dit SVT vill för att tv-bilderna ska bli så bra som möjligt).

Precis innan Roger Pontare ska upp och köra igen så skrattar hon lite. Det känns som att de kommit överens.

Roger Pontare behåller mössa under sitt framträdande, men nu en svart hätta med lite paljetter (?) eller något annat som glimmar.

Kläderna känns väldigt mycket naturromantik, precis som Roger Pontare brukar göra.

Det är skinn och läder blandat med orientaliska mönster, halssmycken i mängder. Och en liten väska dessutom.

Roger Pontare och Lisa Ajax kom först till välkomstfesten.

Inför tredje genomsjungningen ber Pontare att de ska höja honom. Det kan givetvis vara i hans egen lyssning, men nu hörs han betydligt starkare även i arenan.

Plötsligt knastrar det till alldeles bredvid oss och i första tonerna till Roger Pontares låt tänds facklorna som kantar scentungan.

Det här blir ett varmt naturromantiskt nummer som fortfarande får mig att tänka på Asterix lägereld mer än något annat.

Roger sjunger som vanligt oerhört bra och det här är som bäst när han tar i och låter sin starka röst ta över musiken.

Men refrängen är tyvärr alldeles för svag.

Jajamensan, här var det eldslågor.

Nu får vi se Roger Pontares scenkläder visas upp på scenen.

– Väskan är tom, men vi kan väl ha en omröstning om vad som ska vara i den på lördag, skämtar Henric von Zweigbergk från sidan av scenen.

Mycket läder ser det i alla fall ut att vara.

Roger Pontare börjar ute på scentungan och går i inledningen av låten upp på scenen till tunga trumljud och nåt som låter som en mungiga.

I mitten av scenen ställer han ifrån sig Gandalfs trollstav.

På fötterna har han skinntofflor.

Det är inget nummer att tala om. Roger Pontare går upp på scenen.

Och sen går han ner från scenen och ut på scenrtungan igen. Mellan facklorna som inte brinner än.

För all pyroteknik sparas ju till sista genomsjungningen av ekonomiska skäl.

Eller. Han har i alla fall en virkad mössa på sig.

Och det gör han rätt i. Det är faktiskt rejält kallt i Malmö arena idag.

med ett stadigt tag om en vandringsstav, som jag också misstänker är en mikrofon tills jag ser att han håller just en sån i andra handen, gör han sig redo för repetition.