Jag var tvungen att fråga Wahl vad han skulle ha tänkt för tio år sen om han vetat då att han skulle vara med i Melodifestivalen nu.

Wahl har ju varit med i rapgruppen SödraSidan och han svarade utan att tveka att han skulle ha tyckt att det var töntigt för att han då skulle hålla uppe en image som tuff rappare.

Nu däremot är han superglad över att vara med och säger att även polarna kommer rösta järnet.

Sami har verkligen hittat känslan på scenen och får till glädjen i kamerorna under den här smällkaramellen av Hov1-rap med Smurfhits-refräng.

Wahl är säkrare på kamerorna nu och har bra fokus. Det här kan absolut bli glädjepillret som tar en finalplats i morgon.  Jag har mycket svårt att se att de inte skulle vara topp 4 i alla fall.

Så där ja, nu får Sami in några spontana ”wooo” i låten och Wahl känns mer avslappnad.

Men det kommer vara viktigt för dem att tänka på att hålla uppe energin genom alla tre minuter. Det är inte bara när man själv sjunger som man syns i bild. Man kan inte le och ha energi när man sjunger och sen tänka att man inte syns när man är klar med sin textrad. Lite som en skådis, som måste vara inne i sin roll i hela scenen, inte bara när man har en egen replik.

Visst ser det ut som att Wahl pratar allvar med Sami här, typ: ”Det här håller inte , nu får du skärpa dig!”

Men så är det nog inte. Grabbarna pratar igenom numret och dricker lite vatten mellan genomsjungningarna.

Wahl och Sami är verkligen en färgexplosion när de kommer in på scenen. Det är som en påse smågodis. Eller engelsk konfekt i neon.

Det är fortfarande en del kameramissar som grabbarna behöver sätta. Allt blir bättre när blicken är rätt från start.

Sami skrattar till direkt efter genomsjungningen, men det kommer bli allra bäst när kamerorna sitter i ryggmärgen så de inte behöver tänka på dem utan kan slappna av och le och ha roligt under hela showen.

Wahl och Sami fck skriva om låten när idén om att sjunga om 80-talet inte höll.

– Vi kom inte ihåg så mycket från 80-talet, men det kändes bättre på tungan att sjunga åttio, så vi var tvungna att smälta det en två veckor och sen ”kommer du ihåg nitti, nitti nitti”, säger Sami.

– Det hade inte varit så trovärdigt eftersom jag var fem år då på 80-talet, hade inte kunnat sjunga om ungdomskärlek och så då, säger Wahl och skrattar.

Så nu heter låten ”90-talet” istället.

Men snälla, hur 90-tal är inte det här? Sami har sina träningsbyxor nedstoppade i ett par fotbollsstrumpor. Underbar detalj!

Nu har vi kunnat se ett klipp från repetitionen också. Ni måste verkligen spela 90-talsbingo på lördag. Jag hittar nya referenser hela tiden i den här låten ”sjunger med till November rain”, jag kan inte sluta skratta!

Det är neon-neon-neon-neon. Wahl börjar ensam i kameran så tar Sami över i bryggan tillsammans med dansarna och så kör både Wahl coh Sami refrängen.

Det här är kul och tralligt, men att döma av repklippet behöver grabbarna öka på energin och ge mer för att riktigt gå genom rutan. Det här är en första kamerarepetition så de har tid på sig, men det jag saknar nu är glädjen. Förutom att de måste hitta kamerorna bättre också.

Förra året var han en av husdansarna. Och redan då tillsammans med Zara Larsson även om de båda höll det lite hemligt utåt.

Men nu är det ingen hemlighet längre och Lamin Holmén är också tillbaka på Melodifestivalenscen när han dansar tillsammans med Wahl och Sami på lördag i låten ”90-talet”.

Här är han längst till höger med mössa på skallen.

SVT är livrädda för varumärken. Så även fastän tidningen Okej är nedlagd så har man bara efterliknat logotypen och stavat det Okay i Wahl och Samis nummer på scenen.