Vidare i första omgången:
Mariette Hansson
Samir & Viktor
Magnus Carlsson
Neverstore
Linus Svenning
Botten två:
6:a Emelie Irewald
7:a Sanne Salomonsen och Marie Bergman
Sanne har bestämt sig för att börja sittandes på soffan nu alltså. Hon har flyttat runt från soffkanten, till stående till hängande och varit väldigt obekväm hela tiden. Men nu ser det bättre ut.
Det här är två damer som kan sjunga i alla fall.
Sanne kan verkligen inte bestämma sig för var hon ska börja i numret. Nu sitter hojn inte längre på soffkanten. Hon står inte heller intill den. Nu har hon istället satt sig på rekvisitasoffans framre kant i inledningen av numret.
Sanne har aldrig sett riktigt bekväm ut uppflugen på soffrekvisitan på scenen. Nu står hon upp i stort sett hela inledningen.
Marie Bergman sträcker upp handen mitt under sista genomsjungningen och brryter repet.
– Jag måste bryta. Jag måste bryta tyvärr. Sorry guys och all teknik men nu hör jag jättemycket av min röst men inget av Sanne nästan, säger hon.
– Det låter som du sitter i ett litet hål, säger hon till Sanne.
Sanne Salomonsen har lite svårt att hitta positionen där hon sitter på rekvisita divanen och tredje gången hon försöker sätta sig bekvämt skrattar hon bara till och fyrar av ett stort leende.
Det här är två damer som verkligen kan sjunga. Andra genomsjungningen imponerar speciellt Marie Bergman, jäklar vilken pipa!
Marie Bergman bär sitt favoritplagg hatten tillsammans med en lila jacka med revärer. Sanne Salomonsen har skinnbyxor och svart öppen jacka med guldbrodyrer och ett halssmycke.
Rockrävar har vi kallat dem. Men så mycket rock är det väl inte när man stannar hemma från första festen?
Sanne har nämligen åkt över till Köpenhamn för natten och Marie har drabbats av en lätt förkylning och vill därför spara rösten.
Ja, ja, krya på er tjejer så hoppas jag på bättre danschanser på lördag!
Henric von Zweigbergk låter damerna själva hålla i sina scenkläder och frågar Sanne retoriskt:
– Läder? Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig att du skulle ha på dig.
Sist hon var med var det ju i en helorange läderbyxdress.
Jag tycker att det är skönt att det äntligen tycks bli lite riktiga scenkläder. Det har ju känts så hilma enkelt hittills idag, där allt gått i rätt fantasilöst svart och vitt.
Sanne Salomonsen och Marie Bergman sitter på nånting som är byggt för att likna en soffa men som nog specialbyggt just för det här numret.
Efter första genomsjungningen ber Marie att få höra Sanne mer i sin medhörning:
– Lite mer Sanne i mina öron tack, jag är starkare i min hörning, säger hon i mikrofonen.
