Alexandra Pascalido var med och minglade på ambassadfesten. Hon och Bobby Ljunggrens mamma kom väldigt bra överens.
– Det här är den verkliga stjärnan här, utbrast hon om Bobbys mamma när vi presenterades.
Bobbys mamma charmade nog oss alla. Rickard Engfors utbrast att hon var den bästa guiden till Atens gay-klubbar och själv utbrast hon att Carola bara måste vinna.
– Äh, det är bara för att hon själv vill vara med på tv på måndag, skrattade Bobby.

Egentligen vill hon helst själv vara fyrverkeriet, men till finalen kan ända Carola tänka sig att lägga till pyroteknik i sin scenshow.

– Det behöver ju inte synas i rutan, men kanske för att höja stämningen i arenan, sa hon på en presskonferens.

Men Christer Björkman är tveksam. EBU tillåter egentligen inga ändringar i numret från semifinal till final, men de ska ändå lägga fram en förfrågan.

Charmades en del av Christine Guldbrandsen på vikingabrunchen i förmiddags. Hörde dessutom att repet idag gått riktigt bra. Hon kommer vinna röster på sin vackert oskuldsfulla sång och visst sticker det ut att hon sjunger på norska, men Carola behöver inte vara orolig, det nordiska schlaget tar hon hem stort ändå.

Lilla Sidsel från Danmark är väldigt söt och sjunger en skönt twistig låt. Jag vill verkligen bugga till den, men idag på repetitionen övertygade hon inte. Hon är bara 17 år, Danmarks yngsta deltagare någonsin och det märks på scenen. Hon har stöd av körtjejer och dansare, men det räcker inte riktigt ända fram. Hon behöver rycka upp sig om det ska gå så bra för låten som den förtjänar.

Det är väldigt stort här nere, i stort sett allt utom arenan. Den känns som Skandinavium typ och jag blev väldigt förvånad första gången jag klev in, det kändes lite som en repetitionshall bara, inte arenan där hela eventet ska vara.

Men själva Eurovision är stort. Så stort att det är omöjligt att hinna se alla repetitioner och vara med på presskonferenserna. Jag ska ju hinna göra intervjuer för webb-tv också, det är ju faktiskt därför jag är här.

Sen är det långt mellan hotell och arena. Det känns som man sitter halva tiden i en taxi, eller en buss för att ta sig nånstans dit man redan är sen.

Dessutom arrangeras det fester varje kväll. Dit vill man ju också hinna, jag vet ju att ni som läser bloggen vill veta vad som händer på kvällarna också, men än så länge har jag bara hunnit med välkomstfesten.

Ikväll ska vi till svenska ambassaden som har en mottagning för den svenska delegationen och svensk press. Sen hoppas jag hinna till Euroclub. Det är ESC:s egen festlokal där det spelas schlager schlager schlager. Det är där folket samlas på kvällarna, det vill säga alla som inte måste jobba som jag…

För första året är pyroteknik (eld, fyrverkerier och bomber) tillåtet i Eurovision Song Contest. Många länder kommer självklart använda detta, men än har jag inte sett nåt bidrag som repat med det. Antagligen spar de pyrot till genrepen.

Jag har inte hunnit se Fabricios repetitioner när han sjunger Maltas ”I do” ännu, men nu klev han in på presskonferensen och han har i alla fall rakat av sig det fåniga skägget som han hade i videon.

Nu kanske han kan ta tillbaka rollen som flickfavorit igen, när han ser ut som han gjorde 2001 och sjöng ”Another summer night”.

Ser nu att han har en liten tofs kvar mitt på hakan, men den syns knappt, hoppas han taqr bort den också.

De nordiska delegationerna bjöd på viking-brunch på artisthotellets tak idag. Alla artister skulle vara där och sjunga sina låtar.

Caqrola dominerade totalt. Hon vet hur man taqr äöver en tillställning. Hon önskade alla länders deltagare lycvka till och framförde inte bara sin Invincible utan även ”Fångad av en stormvind” och ”Främling”. Samtidigt passade hon på att spara rösten och tog inte i fullt ut.

Islands Silvia Night som också gillar att behandlas som en drottning verkade förstå att ända sättet att själv få lite uppmärksamhet var att – inte komma alls.

– Silvia är sjuk och måste vila, var beskedet från den isländska delegationen.

– Hon har lite ont i halsen och är utmattad och behöver vila, berättade  Islands pressansvariga.

Tråkigt för mig som hade hoppats på att få en intervju så klart, men ett smart sätt att få lite uppmärksamhet, även om det blev marginell skillnad i draget kring Carola.

Stackars Sandra Oxenryd fick lämna festen tidigt igår, hon skulle nämligen iväg på båtfärd med den estniska delegaqtionen idag, redan klockan 7 på morgonen. Inte nog med att det var tidigt på morgonen, Sandra har en förmåga att bli sjösjuk också, men nu var hon förberedd. Med hjälp av grekiska dunderpiller skulle hon försöka njuta av en ledig dag på havet. Hoppas pillren hjälpte.

Vem tackar nej till gratis uppehälle i Sarajevo under ESC nästa år om Bosnien vinner? Inte jag i alla fall, så nu hejar jag på Bosniens bidrag som sjungs av Hari Mata Hari. Det är en lugn och finstämd ballad som har delvis samma upphovsmän som fantastiska ”Lane moje”, Serbiens bidrag 2004 som kom tvåa om jag inte minns fel.

Adnan mejlade:

”Sen hejar jag naturligtvis på mitt eget hemland Bosnien-Hercegovina (som inte du gillade;). Vinner Bosnien i år betalar jag hela din vistelse i Sarajevo nästa år! Deal? ;)”

Definitivt deal, Adnan! Nu hejar jag på Bosnien. Jag kommer se till att du håller ditt löfte. Men ”Lejla” är inte i närheten av lika bra som ”Lane moje”, tyvärr.