Som tur behöver Marie Serneholt inte känna sig ensam på tåget till Sundsvall. Hon hittar snabbt mina Aftonbladet-kollegor ombord och så plingar det till med ännu ett mms:
”Gänget är samlat. Men som sagt vi saknar dig! See you in Sundsvall.”
Mina kollegor Ylva och Martin och så fina Lina också. Fotograf: Marie Serneholt.
Semlan? den gick till den mystiska och mytomspunna Lena af Stolphe.
Det kom ett mms:
”Varför åker du inte med vårat tåg? Vi hade ju en semla till dig ju!”
Marie Serneholt har alltså påbörjat sin resa från Stockholm till Sundsvall nu. Men jag gissar att hon bokade om sin biljett till 12.30-tåget när Måns berättade för henne att jag skulle åka 10.30.
det finns ju gränser för hur mycket schlagerbloggare man står ut med under en Melodifestivalsturné, menar jag…
Och min PT i London är nog tacksam över att jag missar semlan.
marie ser alltid lite så där hälrigt brunbränd ut på mina bilder. Hon säger att det är min kamera. Jag tror att hon smygsolar på solarium precis före jag plockar fram min mobilkamera varje gång.
Även programledarna är osminkade på dagens rep. Är det inte galet hur vacker Marie Serneholt är – även på sådana här bilder där hn ser ut att göra fula miner.
Vissa har verkligen fått allt!
Marie kan inte böja sig framåt i sin tajta, korta och urringade klänning.
Hon börjar gapskratta åt sig själv när hon knappt kan böja sig fram för att plocka upp sina manuskort.
– Jag kan knappt böja mig!
När musiken stängts av försökte vakterna få festdeltagarna att antingen gå till sina hotellrum eller lämna hotellet. det gick så där. En av Marie Serneholts vänner sprang och hämtade sin dator med högtalare och började spela egen musik till mångas förtjusning.
Marie själv kunde inte sluta skratta, men gjorde ändå sitt bästa för att försöka avstyra det hela:
– det är dags att gå upp och ta en kopp te nu, vi behöver sova, försökte hon övertala sin kompis.
Det gick så där.
Och när Marie väl fått med sig den improviserade DJ:n till hotellrummet började det trilla in väldigt roliga, men opublicerbara bilder från tedrickandet. Jag hoppas att de kunde somna nån gång.
Nu är repet över och jag har hunnit göra en del intervjuer. Marie Serneholt trodde inte vi såg hennes vurpa som gjorde att mitt hjärta satt i halsgropen i säkert tio minuter efteråt:
– Såg du den? Allt gick så snabbt jag minns knappt vad jag tänkte, säger hon efteråt.
Hon fastnade med en bit papper under skon som gjorde att underlaget blev halare än väntat. Men hon stod ju på benen och klarade av att dansa vidare.
Marie hämtade sig snabbt från snubblingen och lyckades slutföra numret med ett lite lätt chockat leende.
Hon imponerar desutom med ett ganska avancerat dansnummer.
När marie ska rusa in och göra Carolas fångad av en stormvind halkar hon på det hala golvet och faller nästan handlöst, men lyckas i sista sekund hiotta balansen och stå på benen.
Äntligen! Jag vet att svenska folket inte riktigt håller med mig – åtminstone gjorde ni inte det under den första delfinalen i Göteborg – men en av mina favoriter i MF har äntligen släppt en video.
Marie Serneholts Tony Nilsson-signerade och smått Östeuropa-doftande hårddiscopop är som gjord för att dansa till och hade stått sig väl i konkurrensen från övriga Europa.
Nu tänker skivbolaget satsa på låten utanför Sverige och har försett Disconnect me med en snygg video, regisserad av Robinovich. Tänk om han också fått lägga vantarna på Malena, vilken snygg video La Voix hade kunnat få!