Måns Zelmerlöw och Shima Niavarani hade all anledning att fira efter en succékväll som programledare.

Och då självklart i Måns egen cava så klart. Vad skulle det annars vara?

Måns sprayade ner mig fullständigt och Shima blev alldeles förskräckt, men det var bara att förklara att det var precis som det skulle vara.

Men duon tyckte att det hade varit lite väl kort, med bara en sändning. Så nu försökte de sälja in sig själva som programledare för hela turnén nästa år.

Och hans ständiga parhäst Daniel Rehn så klart.

Jag tycker att det här är väldigt roligt.

Tydligt utmärkta markeringar på scenen gör att Måns och Shima hittar rätt positioner. De här stjärnorna släcks så fort kameran sätts på.

Måns Zelmerlöw och Shima Niavarani laddar upp på scenen vid flygeln precis innan de ska börja sjunga.

”Vi är både Edith Piaf och Backstreet Boys”. Jag älskar den här duons presentation som går över i att artisterna marcherar in.

”Vi kränker inte nån och gör vi det så pudlar SVT”.

Det här är så roligt.

Nej just ja. En mellanakt till är det ju. Shima Niavaranis tango-James Bond-låtsversion av förra årets vinnarlåt ”Move” som The Mamas framförde i original.

Den är förinspelad så det här har vi inga bilder på.

Det är samma text, men melodin är i princip helt ny. Och det är konstigt. Men kanske inte lika konstigt som när Babben Larsson gjorde Too late for love förra året.

Efter snabbreprisen får vi Måns Zelmerlöws och Shima Niavaranis mellanaktshyllning till Christer Björkman.

Det här är så enormt roligt. Precis den typ av humor som Melodifestivalen ska bjuda på. Och det här är skrivet av Edward af Sillén och parhästen Daniel Rehn så klart.

Det mynnar ut i Björkman som sjunger La dolce vita med ny text och Måns och Shima gör ett schlagermedley, inklusive det mycket udda valet ”Come and get me now” av Mist feat. Highlights från 2010, året som Måns programledde. Låten som alla glömt bort förutom han, jag och en handfull till.

Det här är årets bästa mellanakt, i hård konkurrens med Per Anderssons och Pernilla Wahlgrens förinspelade showkatastrof.

Igår på repet föll hon handlöst från scenen inför att Eric Saade skulle påas.

Men nu stod hon på benen. Skönt!

Nu är repet igång. Shima och Måns öppnar med en sång där de presenterar varandra, som övergår i ett stort shownummer.

– Här har ni en vit straight mellofjant.

– Och en svår dramatant.

Måns beskrivs som ”tantgodis”.

Det här är en snygg öppning där deltagarna också marcherar in.

”Ända från New York till Gränna, ingen ska sig bortglömd känna”.

Repet är tillbaka och igång igen. Måns Zelmerlöw och Shima Niavarani gör en mellanakt där de sjunger en nyskriven text till After Darks La dolce vita om Christer Björkman.

Som själv kommer in och sjunger:

”Jag ville leva la dolce vita”

Det här är väldigt roligt. Låten övergår i nästa After Dark-låt Kom ut som en stjärna.

Det här är årets absolut roligaste mellanakt. Som också övergår i ett schlagermedley. Inklusive textraden:

”Kom ut som en stjärna – och ut kommer Darin.”

Oj, där föll Shima Niavarani från scenen. Jag vet inte om det var en del av sketchen.

Hon har på sig en fånig hatt för att stå i vägen för Måns Zelmerlöw, men när hon sen ska kliva av scenen så försvann hon bara ur bild.

Det verkar inte vara en del av sketchen, för det får inget naturligt avslut.

Och på golvet rusar scentekniker föra till henne för att hjälpa henne upp.

Nej, det verkar inte som att Shima skulle ha ramlat i sketchen. Vi får höra att hon inte gjort sig illa i alla fall.

Och hon skrattar bara när hon får hjälp upp.