Nu är det snart dags för det andra genrepet, det viktiga juryrepet som bedöms av de 37 jurygrupperna runt om i Europa.

Vi har fått besked att Joost Klein inte kommer att delta under detta rep och istället kommer man att visa hans framträdande från semifinalen i väntan på att EBU ska slutföra utredningen och om han kommer att diskas eller inte.

Jag kommer inte att blogga om alla framträdanden, men försöka hålla er uppdaterade om hur finalen ser ut, eftersom jag inte hann göra det på dagrepet ordentligt, på grund av anledningar.

Inne i arenan värmer bland annat Shirley Clamp och Charlotte Perrelli upp publiken som också får dansa till Linus Linds dj:ande.

Shirley Clamp är inne i arenan och värmer upp publiken tillsammans med Beebar-Linus Lind, Göteborgs bästa schlager-dj. Även Frans har hjälpt till med publikuppvärmingen.

Nu så, är vi igång.

Känner ni igen DJ Trexx i öppningsnumret tillsammans med Shirley Clamp och cirkus Brazil Jack så beror det så klart på att det är Grotesco-karaktären från Mellanakterna i Mello 2009 som gör comeback. Michael Lindgren, heter han egentligen.

Och här mellanakten som både blev en hit och en internationell politisk kris:

Nu drar repet igång. Perfekt i tid, snyggt. Det hade jag inte räknat med en första Mello-vecka.

Det inleds med en riktigt pampig video, som känns mer Eurovision än Melodifestival, där årets tävling presenteras.

Och sen direkt till ett öppningsnummer, med Shriley Clamp och Mello-bekantingen DJ Trexx (Om ni minns Tingaling-artisten, Grotescos Micke Lindgren) och rakt in i Brazil Jacks cirkusakter, som fyller hela arenan, till Shirleys och DJ Trexx sång.

Öppningsakten kallas Cirkus Mello.

Det är så mycket som händer samtidigt att man inte vet var man ska titta.

Sahlene tävlade i den estniska semifinalen igår kväll och tog sig vidare till final och jag måste säga att hon gör alla rätt med låten Champion och framträdandet.

Energin och glädjen på scenen, ett framträdande som är lite av en modern version av klassisk Eurovision från tidigt 2000-tal, låten som är precis det som Sahlene ska göra 20 år efter succén för Estlands räkning med Runaway.

Alltså hade Shirley Clamp gjort något sånt här i Melodifestivalen igår kväll är jag övertygad om att hon hade tagit sig vidare i tävlingen. Och då menar jag något som för tankarna till Shirleys genombrottssuccé med Min kärlek och Att älska dig, schlagerpop i upptempo, helst på svenska, med scenglädje och energi som sveper med sig tittarna.

Det gör mig också lite ledsen för Shirleys skull. För nu tror jag att hon inte får chansen i Mello igen på ett bra tag, för att hon tänkte helt fel när hon valde tävlingslåt.

Sahlene däremot har precis återupplivat sin karriär, med precis det som hennes fans längtat efter. Jag kommer hålla tummarna för henne i den estniska finalen, men även om hon inte vinner då har hon satt avtryck och gjort sig aktuell för fansen igen.

Shirley Clamp åkte ju ut ur tävlingen, hon slutade på sjätte plats, och på artisthotellet fick hon en tröstande kram och beröm från Eric Gadd.

Eric Gadd vet ju också hur det känns, 2013 tävlade han och tog sig vidare till Andra chansen, men sen slogs han ut ur tävlingen.

Shirley Clamp var så imponerad av hur Oscar Zia lyckades behålla lugnet, hyfsat i alla fall, och lotsa sändningen i mål trots alla sista minuten-ändringar på grund av apphaveriet.

När hon träffade honom på hotellet kramade hon om honom och fortsatte ösa beröm över honom.

Shirley var ju en av programledarna förra året så hon är väl medveten om vilken stress det innebär när något strular och man måste ändra något.

Shirley Clamp sätter sången snyggt. Och apphaveriet kan faktiskt gynna henne. Om de som ringer och röstar har henne som favorit kommer hon gå direkt till final. Och det brukar vara de äldre som ringer och röstar.

Shirley Clamp är trygg på scenen, men hon sjunger faktiskt inte sitt allra bästa. Det är rösten hon så gärna vill få briljera med, men det har låtit bättre än så här.

Hon får gärna överraska ikväll, jag är väldigt förtjust i Shirley, men tyvärr tvivlar jag på det.

Shirley Clamp ser väldigt känslosam ut när hon inleder sin sång. Det är nästan som att hon ska börja gråta.

Hon får verkligen briljera med sångrösten och det är vad hon sagt att hon vill, få påminna sig själv och andra om att hon är jäkligtbra på att sjunga.