Så här ser i alla fall Sibels Wallin-klänning med släp ut när hon väl sjunger. Det går bra, hon har vuxit lite sen igår Sibel, men det tar lång tid mellan varje genomsjungning och hon har hela tiden någon vid sin sida tills det är dags att sjunga.

Masen har släpat fram vindmaskinen för att ge Sibels släp den rätta schwungen. Det blir väldigt snyggt.

Till nästa genomsjungning har hon dessutom tagit av sig den svarta scarfen.

Sibels coach Pehr hante och koreografen Tine Matulessy går båda upp för att stötta Sibel innan hon börjar om sin repetition.

Här har vi en tjej med nerverna utanpå. Ljuset släcks ner på scenen för att hon ska få några sekunder extra för sig själv.

Här står Sibel i mörkret med Tine.

– Det är alldeles för högt, det gör ont i mina öron!

Mitt i första versen avbryter Sibel genomsjungningen. Hon kan inte sjunga färdigt låten för att medhörningen i hennes in ears är för högt ställd.

Tillbaka på hotellet hade Sibel bytt språk när hon stod i hotellfoajén:
– Oh god, text me instead, I really need to go now! suckade hon högt till några i sitt gäng innan hon med bestämda steg gick uppför hotelltrappan.

Kanske övade hon på uttalet?

Det blev allt som allt en rätt lugn festkväll för artisterna.

Mot slutet satt Niklas Strömstedt i ett avskilt hörn och samtalade med sitt band. Söta Sibel poserade gärna när hon inte satt och myste på soffkanten med sitt gäng.

Den förre sångaren i Date, Johan Fransson, som varit med och skrivit Bengtzings låt satt i en soffa med en öl i handen.

Linda själv tävlade stenhårt i en schlagerquiz mot bland andra GP:s schlagerreporter Johan Rylander och delvis undertecknad.

Tävlingmänniskan Linda hann inte alltid med i svängarna, när Rylander smällde in en ”Try it, you like it – 69” och jag trängde in ett ”Gemini”. Men med några snabba avslutande ”Grekland”, ”Ring Ring” och ”Bra vibrationer” kände hon sig nog ändå nöjd med kvällen.

– Sanna, whatch out! utbrister en i Sibels läger när hon repat klart.

jag är itne lika säker. Sibel behöver växa några storlekar för det fram till lördag. Hon kan göra det, balladen är kraftfull och Sibel har bra röst, men det kan också gå åt andra hållet om nervositet och annat spökar till det.

Sibel har en riktig Celine Dion-ballad, men för att det här ska bli den före detta Idolens genombrott på riktigt behöver hon leverera bättre än på repet idag.

Hon känns inte stor nog att bära upp den här baladen på egen hand, trots att hon sjunger felfritt.

Plocka fram kören på scenen och låt inte stackars Sibel vara alldeles ensam med sin Carola-fläkt. Det blir inte mer My heart will go on-känsla ändå.

Mellan varje rep pratar hon igenom sitt framförande med sitt folk (för er som läste min Idol-blogg i höstas kanske glassälskande Pehr Hante är ett bekant namn) och hon går flera gånger fram till ljudteknikerna vid sidan av scenen för att söka stöd.

Jag är inte säker på att hon ens trivs ensam på scenen.

Hon tar inte för sig och har problem med hållningen. Skönt att nervositeten idag i all fall inte sitter på rösten.

lars Wallin har gjorts Sibels långklänning. Den går i persika eller rosa och hälften hålls dold i en plastpåse när färgen ska kollas i ljuset under repet.

bakom ser ni Sibels höga klackar.

Sibel har plockat fram Carola-fläkten och gömt kören bakom scenen. Caroline Jönsson, Anna Andersson, Anna Nilsson, Martin Kagemark och Micke Blomqvist får hålla sig ur bild när Sibel intar scenen.

Sibel gör Idolvinnar-balladen hon aldrig fick framföra när hon tävlade och nesligt kom trea.
That Is Where I’ll Go är som hämtad från en Idol-vinnares album. den vill vara storslagen och krftfull på Celine Dion- och Mariah Carey-vis. Får se om Sibel klarar av att bära upp den på scenen.