Har jag glömt nämna att Smash into pieces lagt in en barkör i sin låt? Jag tror det bestämt.

Den ligger så klart förinspelad, barn får inte vara med i Mello, som har 16-årsgräns.

I sista genomsjungningen får vi både rök och pyro utlovat.

Rök blir det, men pyrot känns lite fjösigt precis i sluttonen, några smällar i scenens ytterkanter bara. Bränn av mer, säger jag. Pyro är kul (och dyrt, men framför allt kul).

Smash into pieces låt Heroes are calling följer i samma spår som förra årets hit, med tv-spelskänsla i både sound och estetik.

Chris Adam börjar ensam på scenen men får sällskap av Benjamin Jennebo och Per Bergquist i första refrängen. Apoc får hålla sig bakom led-skärmarna, nästan inspärrad, hela tiden.

De använder laser, både röd och vitgrön.

Chris Adams får ta i rejält med sången, men han sätter det utan problem.

Smash into pieces har led-väggarna fyllda med söndersprängda städer in en futuristisk dystopisk miljö.

Jag undrar hur många som kommer tänka på Gaza här? Det kan nog vara en hel del. Även fast delar av miljöerna är tydligt sci-fi-inspirerade.

Smash into Pieces har placerat sin trummis, den maskförsedda Apoc, bakom ledskärmarna.

Han sitter visserligen upphöjd på ett podium, men syns bara ibland. De kanske inte tycker om honom längre. Eller så krävde skådisen de hyrt in för detta betalt per sekund han syns i tv.

– Va, funkar den? …nu verkar det som att led-väggen funkar. Toppen!

Studioman-Pernilla ger oss info och Smash into pieces kan börja repa.

Smash into pieces nummer innehåller laser så här i arenan har det suttit uppe varningsskyltar som nu samlas in för att de inte ska störa numret.

Men vi informeras också om att inte stirra rakt in i laserljuset.

Så där, nu har vi fått höra alla låtar en gång och nu kommer vi få höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här inlägget med samlade intryck om låtarna efter en andra lyssning.

Sammanfattningsvis känns det inte som att vi får några bottennapp i första deltävlingen, även fast de allra största NAMNEN kommer senare i tävlingen.

Adam Woods gör en snygg och slick EDM-poplåt som vill få lyssnarna att känna Avicii och Swedish House Mafia och med Adams starka sångröst är det inte omöjligt. I Mello har vi sett liknande låtar med Victor Crone. Men jag tycker kanske att den här refrängen är lite för anonym, men det kan kompenseras med ett häftigt scenframträdande. Det har funkat förut.

Samir & Viktor får in ordet ”bror” fyra gånger i Hela världen väntar och kompletterar med ”oj oj oj oj oj”-brygga inför första refrängen. Droppet som kommer mitt i refrängen gör att låten sticker ut, samtidigt som man får precis det man vill ha med en Samir & Viktor-låt i Mello. Möjligen är den lite ”för snäll” på nåt sätt. Men jag tror att tittarna kommer gilla det här.

Melina Borglowe sjunger Min melodi och det finns en risk att hennes fina lilla melodi försvinner bland de andra mer storslagna produktionerna. Eller så är det precis det som får henne att sticka ut. Laleh har fått den här typen av låtar att flyga tidigare och det är minst sagt svårt att tänka bort Lisa Ekdahl när man hör spröd röst åt det mer barnsliga hållet över gitarrkomp. Ska bli spännande att se Melina göra detta på scenen och vad jag tänker då.

Elisa Lindström gör den typ av schlagerpop-låt med Abba-komp som blivit synonymt med Mello, men som inte alltid varit framgångsrikt under 2010- och 2020-talen. Charlotte Perrelli, Lina Hedlund, Jenny Silver och Jessica Andersson tillhör dem som ändå fått radiohits med sina försök. Här hänger det på Elisa att leverera på scenen. Och Mello-älskare av den gamla skolan får en liten gräddbakelse att lägga till sina spellistor.

Lisa Ajax gör en uppbrottslåt där hon kommer få ta i med rösten på scenen och det vet vi att hon kommer leverera utan problem. Awful liar är 2020-tal med lite inslag av nostalgiska 80-talsvibbar och kanske lite Bangles? Snäll tjejpop med power, och den refräng som sätter sig tydligast i mitt huvud nu vid uppspelningen.

Smash into pieces ligger bra, sist ut i första deltävlingen, och har en tydlig EDM-rocklåt, som kanske inte är riktigt lika effektiv i refrängen som Six feet under var vid första lyssningen. Men jag tror inte de här grabbarna behöver vara oroliga. Det är snäll-farligt och rock-poppigt och alla andra motsatspar som behövs för att funka i Mello, utan att de behöver slå knut på sig själva eller kompromissa med den musik de brukar göra.

Smash into pieces tävlar med Heroes are calling.

Finns det nåt som heter EDM-rock? För det är ungefär där Smash into pieces hamnar i min bok.

Det här är en tydlig uppföljare till förra årets superhit utan att kännas som en karbonkopia. Det är precis rätt typ av låt för Smash into pieces att följa upp förra årets succé med.

Refrängen har en tydlig hook och texten är en berättelse mer än en kärlekslåt, som också passar in i den tv-spelsestetik som de använde sig av förra året och som tycks återkomma även i år.

Nu har SVT släppt alla röstningssiffror (som de tänker gå ut med) för Melodifestivalen 2023 och det är spännande läsning för siffer- och statistiknördar och jag är ju en sån.

Den som vill grotta i alla detaljerade siffror på egen hand kan ladda ner en pdf-fil från SVT här, men annars försöker jag sammanfatta det mest spännande här.

Och visst är man mest nyfiken på finalen, så jag tycker att vi börjar där!

Loreen fick 1,2 miljoner fler röster än M&M och Smash

Loreen fick 3 783 148 röster. Marcus & Martinus fick 2 565 958 och Smash into pieces fick 2 431 405. Det innebär att Loreen fick över 1,2 miljoner fler röster än de som kom tvåa och trea.

60-74-åringarna gav Paul Rey hans enda poäng

Paul Rey, som bara fick en enda poäng från tittarna i finalen fick denna från ålderskategorin 60-74. Totalt sett fick han 1 060 383 röster. Paul Rey fick alltså färre röster totalt än det skilde mellan Loreen och Marcus & Martinus.

En ålderskategori sänkte Loreen

Loreen fick ju totalt 85 poäng från folket. Om alla tittargrupper skulle gett henne sin 12:a skulle hon ha landat på 96 poäng, så det är intressant att veta var hon gick miste om totalt 11 poäng från max. Nu visar röstningssiffrorna att det var en enda åldersgrupp som sänkte Loreen: De allra yngsta! Alla tittargrupper gav henne 12:an förutom 3-9-åringarna som bara gav Loreen 1 poäng.

För er som vill ha en påminnelse om hur de internationella jurygrupperna röstade så såg det alltså ut så här:

Panetoz nära bli deltävlingsvinnare istället för Maria Sur

Och deltävlingarna då? Jo, där ser det ut så här:

Jag förstår att det blir lite plottrigt, men när det gäller marginalen mellan att bli den första finalisten i respektive deltävling såg det ut så här:

• 265 365 röster skilde mellan Jon Henrik-gänget och Tone Sekelius efter första omgången.
• 12 443 röster skilde mellan Maria Sur och Panetoz efter första omgången.
• 255 132 skilde mellan Marcus & Martinus och Paul Rey efter första omgången.
• 394 980 röster skilde mellan Loreen och Smash into pieces efter första omgången.

Maria Sur blev alltså deltävlingsvinnare med bara tolvtusen röster, medan Loreen hade nästan fyrahundratusen rösters marginal.

Rejhan, Wiktoria och Axel Schylström hade fler röster – Slogs ändå ut

Samtliga direktfinalister skulle ha gått till final även efter första röstningsomgången, om antalet röster hade avgjort. Det är inte heller någon av artisterna som gick till semifinal som fått fler röster än de som gått direkt till final.

Men däremot visar det sig att tre artister slogs ut ur tävlingen trots att de fått fler röster än artisterna som gick till semi:

• Rejhan hade 55 640 fler röster än Elov & Beny, men slogs ändå ut ur tävlingen, som deltävlingsfemma på grund av hur tittargruppernas röster fördelades.
• Wiktoria Johansson hade 76 498 röster fler än Tennessee Tears, men slogs ändå ut ur tävlingen, som deltävlingsfemma.
• Axel Schylström missade inte bara semifinalen med en ynka poäng från tittargrupperna, det visar sig dessutom att han också fick 26 503 fler röster än Mariette Hansson, som ändå knep semifinalplatsen på grund av hur tittargruppernas röster fördelades.

Med ett röstsystem där antalet röster skulle ha avgjort istället för att rösterna fördelas utifrån ålderskategorier skulle alltså Rejhan, Wiktoria Johansson och Axel Schylström ha tävlat i semifinalen, istället för Elov & Beny, Tennessee Tears och Mariette Hansson. Det hade alltså också påverkat uppställningen i finalen, eftersom Mariette var ett av de bidrg som tog sig från semi till final.

Eden Alm blev årets plats 28:a

Med 827 246 röster fick Eden Alm minst antal röster i en deltävling i Melodifestivalen 2023 och får därmed den tråkiga titeln som årets jumbo.Totalt var det tre akter som fick färre än en miljon röster i sin deltävling. Förutom Eden även Uje Brandelius i samma deltävling med 863 143 röster och Casanovas i deltävling tre med 937 940 röster.

Theoz överlägset flest röster i semin – Nordman bara trea

Och semifinalen då? Jo, så här såg det ut där:

Här kan man återigen se hur snett det kan bli med ålderskategorier snarare än antal röster, även om det i slutändan inte påverkade vilka som tog sig till final.

Theoz var den artist som fick solklart flest röster i semin, 2 104 689 röster, mot Kianas 1 907 240 och Nordmans 1 798 314. Nordman, som alltså var semifinalens vinnare om man ser till tittargruppernas poäng, hade alltså bara tredje flest röster.

Där Theoz fick 12:or av 3-9, 16-29 och 30-44 och Kiana fick en 12:a av 10-15-åringarna så fick Nordman sina högsta poäng av telefonröstarna och 45-59-åringarna. Mariette, som också tog sig till final men med betydligt lägre 1 459 012 röster, fick 12:or från 60-74 och 75+.

Av det kan man uttolka att det kommer in betydligt många fler röster i de yngre ålderskategorierna än de äldre, något som ju också var anledningen till att SVT för några år sedan införde det nya röstningssystemet.

Man ville säkerställa att alla tittare kunde vara med och påverka, efter att en stor mängd äldre artister konstant åkt ut ur tävlingen till förmån för låtar som riktat sig till en yngre publik.

Jag är dock inte säker på att det är helt rätt tänkt ändå.

Man röstade 25 gånger per person – men antalet som röstar minskar

Sedan 2019 har SVT redovisat antalet röstande enheter tillsammans med det totala antalet röster och så här har det sett ut i finalen sedan dess:

• 2023: 936 964 röstande enheter – antal röster: 23 521 188
• 2022: 1 088 043 röstande enheter – antal röster: 22 447 671 (inför 2022 ökades antalet röster tittarna får lämna per artist i appen från 5 till 10)
• 2021: 1 159 881 – antal röster: 16 752 439
• 2020: 844 982 röstande enheter – antal röster: 13 102 013
• 2019: 804 663 röstande enheter – antal röster: 15 757 707

Antalet personer som röstade ökade alltså från 2019 till 2021, men därefter har det minskat successivt igen, samtidigt som antalet röster ökar. Det innebär alltså att färre personer röstar fler gånger. Räknat på de här siffrorna röstade varje person (enhet) i genomsnitt 25 gånger i finalen.

Siffrorna som SVT vägrar avslöja

SVT går alltså ut med hur många röster som respektive artist fått, men inte hur många som röstat i respektive ålderskategori och ännu mindre hur många röster respektive artist fått i de olika tittargrupperna.

Tillsammans med det faktum att inte mindre än tre artister skulle tagit sig vidare i tävlingen om istället antalet röster avgjort blir detta problematiskt. Det tyder på att vissa tittargrupper har mycket få antal röstande. En anledning till att SVT inte vill gå ut med detta skulle kunna vara att man vill undvika att någon försöker manipulera resultatet.

Men en annan anledning är att det skulle kunna vara pinsamt för SVT om en tittargrupp man är mycket mån om att nå visar sig ha ett mycket lågt antal röster. Jag lutar åt att det är en blandning av dessa som gör att SVT vägrar avslöja fler detaljer.

Vi vet ju av erfarenhet att Melodifestivalen väljer öppenhet och transparens tills dess att det finns något som går att ifrågasätta. Då vägrar de plötsligt att gå in på detaljer.  Det blev exempelvis uppenbart när appen introducerades 2015 och resulterade i att artister åkte ur tävlingen för att folk inte hunnit ladda ner appen för att rösta. Då vägrade SVT att särredovisa vad som var appröster och vad som var telefonröster, för att det inte skulle bli tydligt hur avgörande den då nya gratismöjligheten att rösta i appen faktiskt var.

I Eurovision song contest finns inte heller några ålderskategorier. Där är det flest röster som gäller från respektive land. Den som får flest telefonröster i ett land får en 12:a, 10:a, 8:a och så vidare.

Sveriges röstningssystem med ålderskategorier siktar snarare på att plocka fram en vinnare som är en minsta gemensam nämnare, som kan gillas lite av alla, än en låt som verkligen är en superfavorit, men kanske i mera begränsade ålderskategorier.

Det gör att vi riskerar att missa vinnarkandidater i Eurovision. För man är ju mer benägen att rösta på en låt man verkligen älskar, än på en låt som känns helt okej. Därför hoppas jag att man framöver tänker om och skippar ålderskategorierna i Melodifestivalens röstning.