Sonja Aldén gör ett klassiskt snyggt och varmt schlagernummer. Omgiven som av en upplyst väg och med ljuskägglor bakom sig.
Sonja trycker i med rösten och får både fläktar och rök i den här mycket klassiska balladen som absolut lyfter med hennes säkerhet på scenen och rösten.
Nu kör vi gissningslek. Vilka tror att Sonja Aldén har sina scenkläder på sig redan nu. Eller att hon tänkte: ”Den här gamla trasan passar väl på ett torsdagsrep?”
Nej, de lycka inte få nån ordning på lampan: Sonja tvingas repa med trasig glödlampa. Katastrof. Ja, eller kanske nåt man kan leva med.
Nu riggas för Sonja Aldéns nummer. Men herreminje! En lampa är ju trasig.
jag kan inte riktigt påstå med ärligt uppsåt att tumult utbröt på scenen. Ingen panik heller faktiskt. Men scenteknikerna försöker byta glödlampa. Det funkar ändå inte.
Hmm. Hur ska det här gå.
Artisterna presenteras i startordning. Alla får ge sina bästa artistposer på scenen för att verka coola, härliga, snälla, sköna eller vad man helst strävar efter. Snygga, kanske allra mest.
The Mamas
Suzi P
Robin Bengtsson
Malou Prytz
OVÖ
Sonja Aldén
Felix Sandman
Och så hela gänget, så klart.
Nu får vi höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här inlägget och sammanfattar låt för låt efter en andra lyssning.
The Mamas är värme och soulig glädje. Det här är inte alls omöjligt att tänka sig i finalen. Och att de kan sjunga vet vi ju. Men det är nästan så att man fnissar till när handklappspaertierna kommer, speciellt i breaket är det så smart och utstuderat uttänkt att jag bara kan skratta med. För visst hörs det även ett skratt i bakgrunden från den (förinspelade?) kören.
Suzi P sunger vibea men det låter som vajpa. Hon har skön attityd i rösten och jag ser fram emot att se var det här vägen på scenen. Kan hon få till en Ace Wilder-wow-effekt så kan det här överraska, men det kommer krävas mycket på scenen då.
Robin Bengtsson har ett snyggt driv direkt i första versen som leder fram till en käftsmäll till effektiv refräng som lär ta hem alla hjärtröster som behövs. Och sen tar den här låten vägen lite precis överallt. Jag har ingen aning, det känns som att Robin andas in lite lustgas och bara låter allt släppa loss åt alla håll.
Malou Prytz Ballerina har en suggestiv inledning som leder fram till en snygg refräng som låter precis som massor av hits som vi har hört förut. Låt mig tänka lite så dyker det kanske upp i huvudet framåt fredag. Mycket tydligt Sia- och Rihanna inspirerat i alla fall, men vilken låten är mest inspirerad av sitter fast i hjärnan och vill inte komma ut just nu.
OVÖ gör väldigt lättillgänglig rap som kan funka på melodifestival-publiken. Den är glad och rätt mjukt producerad för att funka på en bred tv-publik. Här beror det mycket på vad de gör av scenframträdandet.
Sonja Aldéns Sluta aldrig gå är en klassisk schlagerballad. Sonja sjunger fantastiskt så kanske kan hon få med sig tv-publiken med sin röst som hon gjorde 2007. Men jag tror att hon får det tufft i det här startfältet.
Felix Sandman gör den låt som verkligen växer mest från en första till andra lyssning. Det här är snygg och lite trulig pojkpop-Ed Sheeran-vers som trippar fram till en refräng som kanske känns lite konstig första gången man hör det. Det skulle kunna vara den typiska låten som skulle vinna på att gå via andra chansen och därmed få spelas på radio från lördag kväll och växa för alla lyssnare.
Där har ni det. Vi har fått lyssna på alla låtar två gånger. Nu ska jag och Markus Larsson försöka sammanfatta vad vi tycker och se till så att ni får ett tv-inslag på det. Härligt va?
Nu schlagerlovers, är det för er. Kanske dock bara för er… I Sonja Aldéns musikaliska värld har det inte hänt särskilt mycket sedan För att du finns 2007.
Det här är schlagerballad hela vägen ut i fingerspetsarna. Jag lär lägga till den på min spellista och sjunga med med stora rörelser på löpbandet, men det kan bli väldigt tufft för Sonja att ta sig vidare på lördag.
Det är liksom den typ av schlagerballad som hade enorma framgångar hela 80- och 90-talet i såväl Melodifestivalen, Eurovision som Svensktoppen, men de senaste åren har det krävts mycket bredare tilltal för att man ska ta sig vidare i Mello.
Nu trillade det in en hel härlig drös av veckans Melodifestivalsartister till artisthotellet här i Linköping.
Suzi P först, med en packning som känns väldigt lätt för en tjej i Melodifestivalen, enligt min erfarenhet.
Och så Robin Bengtsson med gitarren på ryggen och en alldeles lagom kill-packning med Melodifestivalmått mätt.
Och Sonja Aldén som jag var rädd skulle bryta ryggen för att hon lyfte mig samtidigt som jag fick en bamsekram. Storlek på packning? lagom på gränsen till liten för kvinnlig artist i Melodifestivalen.
SVT har gått ut med vilka som jobbar i kulissen med respektive bidrag och det finns en hel del kända namn där. Erk Segerstedt kommer till exempel stå i kulissen och köra under Robin Bengtssons nummer. Och Isa Tengblad gör det samma i Malou Prytz låt.
Idol-kända Greg Curtis kommer köra i kulissen när OVÖ är på scenen, välkända röstcoachen (bland annat från flera säsonger av Idol) Susanne Bertlin körar åt Suzi P och Mello-veteranen Dea Norberg körar åt Sonja Aldén.
Dessutom har Ace Wilder varit med och gjort Malou Prytz nummer.