Nu får vi höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här inlägget efter hand.

SaRaha känns Lejonkungen i soundet och har en smittande glädje som kan leda långt om hon lycka få till den känslan på scenen också. Det här är lite skoj, men kan lika gärna floppa som Simone Morenos Aiyaeh eller Mary N’Diayes Gosa som göra succé i stil med The Moniker eller Hasse Andersson. Titeln Kizunguzungu betyder yrsel. Och det finns risk att den här låten ger yrsel efter för många lyssningar.

Swingfly. Jag kan inte släppa att det låter som Outrun, eller nåt annat blippigt 80-talstvspel i bakgrunden. Och Swingfly låter arg i sina rappade verser. Men Helena Gutarras sjungna refränger är tydliga och väldigt hookiga.

SMILO:s Weight of the world blir verkligen en Avicii-lillebror, inklusive Hey brother-mellanspel och ah:ande slingor. Men vid andra genomlyssningen har låten ingen egen personlighet. Det här vill vara Swedish House mafia och Alesso och Kygo. Men inget eget.

After Darks Kom ut som en stjärna har veckans tydligaste schlagerrefräng. Men frågan är om någon röstar på det här 2016. Christer Lindarw behöver sikta på de som älskade Hasse Andersson förra året. Då kan det gå vägen. Det här måste kännas kul på scenen. Och han får inte framstå som en surkärring, utan som en glammig stjärna. Med veckans bästa ord: ”Lady Gagalicious”. Och ett handklapp-parti.

Lisa Ajax My heart wants me dead känns fortfarande personlighetslös vid andra genomlyssningen. Hon kommer behöva fullkomligt briljera på scenen för att sätta avtryck och sin egen personlighet i det här. Det är ytterst kompetent och snygg radiopop, men ajg saknar Lisa Ajax i det här. Förhoppningsvis kommer det på scenen.

Boris Renés Put your love on me smittar. Det här känns som ett kärleksbarn mellan Robin Thicke och Guy Sebastian. Med en lätt refräng som redan på andra uppspelningen riskerar att bli tjatig. Men det betyder ju också tydlig. Men tjatig. På slutet undrar jag varför den inte tar slut snart.

Oscar Zias Human kan bli årets Melodifestival-ballad. Att den går ut sist i startfältet vittnar om att SVT möjligen identifierat den på det sättet. Om Oscar klarar av att leverera den här med övertygelse på lördag så borde det här kunna bli en stor hit. Oscars engelska är inte perfekt och sånt retar jag upp mig på. När han sjunger other till exempel. Och sväljer o:et så att det blir ett ö i stället. Men hooken i Human är supertydlig, jag gillar 80-talstouchen på soundet, med syntarna i bakgrunden.

Swingflys You carved your name börjar betydligt hårdare än hans förra Me and my drum. Med ett elektroniskt retrobeat som påminner om tidiga SEGA-tvspel hetsar låten framåt.

Helena Gutara sjunger refrängen och den är ganska rak och enkel, men vid en första lyssning känns det som att de långa, ganska aggressiva verserna skrämmer bort mer än refrängen bjuder till.

Den glada refrängen står liksom i kontrast till de ganska ilskna verserna. Kleerup gör comebakc i Melodifestivalen med den här låten som skrivits tillsammans med Jocke Åhlund.

Swingfly har klätt sig för svensk vinter. I Nörrköping är det just nu 3 plusgrader.

Swingfly får sällskap av Christoffer Hiding från Idol 2007 och housesångerskan Bea Star på scenen precis som i Luleå.

Bea har haft lite problem med rösten men nu låter det ju hyfsat, men ganska raspigt. Och numret är fortfarande rörigt tyvärr…

Swingfly går upp i spinn och falsettrappar när Christoffer Hiding sjunger refrängen. han älskar verkligena tt köra sitt nummer, men jag tänker mest på ett baltiskt vinnarbidrag i Eurovision när jag ser det.

Tyvärr på en så stark refräng. Minns ni Estlands (var det väl?) Celebration? Det var så rörigt på scenen att man inte såg så mycket alls.

Nu låter Bea Stars röst lite raspig också. Se till att vila till ikväll. Ni förtjänar att det går bra, trots det röriga numret, Swingfly.

Swingfly har bytt skjorta och fått lite breda blå ränder under kavajen.

Det öser rejält på Swingflys rep, men jag får fortfarande en känsla av att det är rörigt på scenen.

Blå breda ränder på skjortan under Swingflys kavaj.

– En Greklandsflirt, konstaterar Henric von Zweigbergk.

Efter tredje genomsjungningen går Christoffer Hiding in och försöker styra upp Swingflys kameror som han fortsätter att missa.

Samtidigt vill dansarna att han ska stå annorlunda vid ett speciellt parti i låten för att inte dansa in i honom.

Hence vill så klart också veta vad Swingfly inkat in i kroppen.

Swingfly bjuder upp till fest på scenen, men det gör att numret riskerar attt bli rejält rörigt. Speciellt som de inte hittar sina kameror ordentligt.

Ett sånt här partynummer behöver vara rejält uppstyrt och koreograferat när de är åtta pers på scenen.