Handen börjar skaka redan i första tonen. Det är en anspänning att stå på Melodifestivalscenen med all mediebevakning och Sveriges största tv-publik att vänta på lördag.

Men bara att stå på den här scenen är närmare ett mirakel för Suzzie Tapper.

Men det är inte för att hon har Parkinson man ska rösta på Suzzies Visst finns mirakel. Det ska man göra för att det är en fantastisk ballad som verkligen tar tag i en, man känner med Suzzie när hon sjunger.

Koreografen Tine Matulessy står tillsammans med bräckliga Suzzie Tapper länge länge på scenen innan repet kommer igång. Suzzie ser ut att vara pigg och på bra humör, men det käns som att Tine vill stå där och ge henne sitt stöd så länge som möjligt.

Inte förrän Henke von Z kliver upp på scenen coh säger ”nu kör vi”, kliver hon ner och sätter sig på första parkett för att kolla repet.

Brandurs låt brukar vinna i Norge och Danmark. I Sverige var det länge sen vi skickade en sån här ballad till ESC.

Det här är norska Jostein för några år sen korsat med Lionel Richies Hello. Det är vackert och Brandur sjunger väldigt snyggt och rimmar lullyby med butterfly och say good bye.

Han är trygg på scenen och de svåra tonskiftena funkar väldigt bra till Brandurs ”nya” röst. (Innan han kom i målbrottet var han barnstjärna hemma på Färöarna och släppte ett antal skivor.)

En rätt lugn torsdag kväll avslutas i hotellbaren där Suzzie Tapper, Micke Michailoff och Jenny ”Velvet” Pettersson sitter med sina respektive sällskap. Och Jessica Andersson som absolut är bra sugen på att vara med i schlagern snart igen.

I hissen upp till mitt hotellrum får jag sällskap av Christer Sjögren med fru. Dörren går igen och jag börjar tänka ”har jag gjort nåt dumt mot Christer, bör jag vara orolig nu, instängd i en hiss med honom?” precis när han utbrister:
– det var du! Som gjorde den där intervjun! Borde faktiskt kanske ge dig… och så brister den allvarliga minen ut i skratt och ett brett Sjögren-leende.

Hur kunde jag fått för mig att Christer på nåt sätt skulle kunna kännas hotfull?

Jag lämnar hissen med ett varmt skratt och ser nu fram emot att få se honom i full styr på repen imorgon.

Kysstes så ömt med sin karl att det såg ut som en avskedskyss – när hon bara skulle pudra näsan!

Peter Apelgren, ni vet Anna Mannheimers man, fungerade som nån form av värd för kvällen på Skaldjurskvällen på Stora Teatern. Kalla mig Stockholmstrist men jag skrattade nog en och en halv gång sammanlagt åt hans stå upp. 

Övrig publiks reaktioner var väldigt blandad.

Velvet satt mest och såg besvärad ut, Suzzie Tappar log vänligt och liksom överseende och Kristian Luuk vred sig stundtals av skratt så han nästan trillade av stolen.

Nån suckade högt och gick till baren med kommentaren:
– Nä nu behövs det mer sprit om man ska orka.

I Slutet av numret får Suzzie stöd på scenen av schlagerkören. Det är grymt hur de kan förvandlas från popiga dansare och rockiga basspelare i Micke Michailoffs nummer, till nåt som ser ut som världens bästa vänners stöttande i Suzzies nummer.

Så här kommer hennes kläder att se ut.

Och på scenen blir det massor av rök.

Plöstligt står Suzzie Tapper på scenen. Jag kastar min mikropizza som jag precis värmt på i pressrummet åt sidan och rusar ner i arenan.

Det är så naket. Jag tror ingen som hör det här är oberörd.

Direkt efter första genomkörningen visas Suzzies kläder upp på scenen samtidigt som Tine Matulessy, koreografen, kramar om henne och ger henne sitt stöd på scenen.

På parketten, där vi i pressen sitter, är det tyst. Så tyst.

Suzzie har Parkinson och har kämpat mot sjukdomen i flera år. Nu står hon ensam på Melodifestivalscenen och visar hur stark hon ändå är, som klarar av att sjunga raderna:
”Jag var en spillra av mitt forna jag”.

Nu måste jag lyssna på när Suzzie sjunger igen. Kan inte skriva mer.

jaha, de var en första genomlyssning. Imorgon får vi se hur det ser ut live också. Poodles, Velvet och Suzzie Tapper ser jag mest fram emot.

Sen är det ju showen som gäller på riktigt. Amys glada humör kommer nog lyfta det som kändes plastigt vid den här uppspelningen. Christer Sjögren lär slå på stort på scenen med dansare och körer – och man vet ju aldrig hur publiken tar emot en sån låt.

Brandur och Micke Michailoff lär få ösa på rejält för att slå sig fram, även om det inte känns som några självklara förlorare vid en första lyssning.

Oj! Suzzie Tappers låt Visst finns mirakel är naken, avklädd och ärlig, så långt det går att göra en schlager så.

Suzzie Tapper låter som Anne-Lie Rydé och Millas Mirakel och alla andra sköna 80-talstjejer och grupper som gjorde enkel lätt och härlig pop.

Men ska jag vara ärlig tror jag, tyvärr, att det går som för Anne-Lie Rydé och Svante Thuresson förra året – rakt ut.

Visst finns mirakel och för mig är det faktiskt du, sjunger Suzzie och jag längtar efter att få se henne sjunga det här på scenen scenen. Det kan bli SÅ bra!