Så jag bloggar inget heller, trots att det blir topp 10 för den här. Men jag spar kisspausen tills det är dags för landet som inte går att stava…

Där hittade jag min fusklapp, Azerbajdzjan ska det vara.

ja, ja, jag ska väl titta ordentligt på Turkiets rep då, sluta tjata.

Sångaren ser lite galen ut när han stirrar in i kameran tycker jag. Inte alls lika charmig som på gårdagens presskonferens. De ser lite trötta ut också.

Det känns lite som om vi hade skickat Eskobar som vår representant. Ett coolt och snyggt band, men rätt trist i längden och med en låt som ingen riktigt minns.

Efter Charlottes röj är jag så andfådd så jag inte kan fokusera på Turkiets tråkknäck, men när jag skriver det här lär jag väl få hot i kommentarerna eller nåt.

Jag gillar bara inte den här rocktråklåten, okej?

Turkiets gitarr-rock kryddas med lite pyro på slutet, men fortsätter att säga mig – ingenting.

men den går nog vidare ikväll. Det brukar Turkiet göra.

Turkiet går mig förbi helt. Jag gäspar den här gången också.

Turkiet följer direkt efter Charlottes repetition och gruppen Dely känns som självklara vidare. Turkiet går ju ALLTID vidare. Låten tilltalar mig inte alls, men numret levereras stabilt på scenen iutan större missar. En gäspning känns det som bara.