Uje Brandelius stannade länge på festen. Här såg jag honom i samtal med Thomas G:son strax efter 02 och sen förstod jag på Mello-nestorn att han var ganska sugen på att få skriva en låt till Uje.
Om det blir verklighet, eller om det bara var efterfestsnack är ju svårt att veta något om så klart.
Uje Brandelius och sambon Therese Hörnqvist var första artist på plats på efterfesten. Han var glad över att ha klarat av att sjunga låten. Therese som är mer tävlingsmänniska hade nog velat att et skulle gått lite bättre.
Jag frågade om det verkligen var bara varmt vatten i koppen, eller om han smugit ner lite whisky och honung också. Therese svarade snabbt:
– Han hatar whisky!
Så då vet vi!
Nu har vi fått veta vad Uje Brandelius drack i sin kopp konstant under framträdandet.
Varmt vatten. Det är vad han själv hävdar i alla fall. Hade det varit jag hade jag nog smugit ner lite whisky och honung i det hela. Bara för smakens skull, alltså.
Och det här innebär att min favorit från 1993, Pernilla Emme och låten I dina ögon, får konkurrens i vattendrickande på scenen mitt under sitt framträdande under Melodifestivalen.
Uje Brandelius ser smalad ut när han tar sig av scenen efteråt. Jag hoppas att han känner sig lättad och nöjd. Det var en av de starkaste kämparna jag sett på Mello-scenen.
Jag är lite nyfiken på vad han faktiskt drack ur muggen. Var det te? Eller nåt annat?
Uje har haft såna problem med rösten den här veckan att han fick mima både under gårdagens dagrep och lördagens genrep i arenan. I går kväll var han tvungen att sjunga och då fick han inte fram många ord, utan kraxade sig hjälpligt igenom låten.
Uje har Parkinsons och det är ju en muskelsjukdom som också kan sätta sig på rösten, eftersom stämbanden är muskler. Men det är oklart om det är en förkylning som gjort att han tappat rösten eller om det har med hans sjukdom att göra.
På scenen före tramträdandet dricker han något ur en mugg uppmärkt med hans namn.
Och nu hör man honom sjunga i alla fall. Jag gissar att det är en kortisonspruta som fått verka och göra sitt för att släppa spänningarna i stämbanden.
Jag älskar den här visan, som påminner om hur Melodifestivalen lät i mångt och mycket på 70-talet, förutom vinnarlåtarna som vi annars minns.
Uje dricker ur muggen hela tiden. Jag gissar att han är så torr i munnen att han måste få vätska för att ens orka sjunga.
Det spricker rejält varje gång Uje tar i, men det funkar i den här låten. Jag tycker att han sätter det snyggt och visst kan han sjunga betydligt renare, men det gör inget i den här fantastiska visan att det raspar, rosslar, spricker och blir falskt. Det blir nästan bara bättre.
Nu dags för Uje. Vi har fått veta att han kommer få ha backing track på repet nu, det vill säga kunna mima till sin förinspelade röst. Så får det dock inte var ikväll, då måste sången ligga live.
Han ser samlad ut när han tar plats på scenen vid sitt skrivbord. Och det märks att det här är en artist som inte är van att sjunga playback. Han skulle åkt ut med huvudet före i varje Ru Pauls Dragrace lipsync for your life-battle.
Men den typen av artister gillar man ju i grunden, som älskar att köra live och inte lär sig att mima till playback.
Nu hoppas jag bara på underverk till ikväll så han klarar av att sjunga, stackarn.
Stackars Uje Brandelius kom aldrig till presskonferensen igår, så dåligt mådde han i rösten att han inte ens kunde prata efter genrepet.
Nu skriver han själv på Instagram och det hugger till i hjärtat hos ett litet schlagerfan som mig.
”Gjorde ett fasansfullt genrep inför full arena där texten (som är nittio procent av grejen med låten) hade ersatts av ett väsande ljud. Jag har alltid tänkt att sjundeplatsen är vikt för mig. Men jag har aldrig tänkt att det skulle gå till så här. Är jävligt ledsen just nu.”
Han skriver samtidigt att han aldrig ställt in en spelning på grund av röstproblem och inte tänker göra det i kväll heller.
”Jag ska slåss med näbbar och klor (samt mediciner, ångmaskiner, röstcoacher och ljudtekniker) för att stå på scenen ikväll. Som en av mina favorittippade artistkolleger sjunger: Never give up.”
Jag kan tänka mig att han får köra playback på dagens genrep, eller att han bara håller sig tyst och låter kören sjunga. Så får vi se hur han mår till kvällen.
Visa detta inlägg på Instagram
När Uje Brandelius är på väg av scenen möts han av Melodifestivalens ljudtekniker. Man ser hur Uje skakar på huvudet.
Men om det är medhörningen som var fel så borde han få sjunga igen. Glöm inte bort att om han helt tappat rösten i morgon, eller om något annat går fel, så kommer det vara det här framträdandet, från kvällens genrep, som sänds till tv-tittarna.
Uje Brandelius sambo Therese klappar om honom på väg upp på scenen. Det är en fin gest.
Och nu börjar han sjunga, men rösten funkar inte alls.
Så konstigt för på dagrepet satt sången trots att vi förvarnats om att han hade problem med rösten och behövde vila pratet.
Nu rosslar han sig igenom texten. Han har också kommit helt ur takt med musiken, så kanske är det också vissa delar nerver. Eller att han inte hör sig själv i medhörningen.
Men så här har jag nog aldrig hört någon låta som haft röstproblem i Mello på mina 18 år. Stackars Uje.
Ni som sett Spring Uje, spring känner så klart igen både Uje och Therese från filmen där de spelar rollerna som sig själva.
Jag älskar hur uttrycksfull Therese är på scenen när de gör Grytan.
I slutet av låten går kören all in schlager mode och viftar med armarna i luften i härligt överdrivna rörelser och sånguttryck. Det partiet gör mig nästan löjligt glad.
