Vänner, mammor och läsare!

Min son är just nu inne i den härliga ”3-års trotsen”!

Innan jul var allt frid och fröjd och jag hann till och med tänka ”vaddå 3-års trots?”. Det ångrar jag nu.

Mitt tålamod sätts på prov varje dag och idag fick jag t.o.m ta honom under armen och bära honom till förskolan! Sjukt jobbigt för övrigt:-)

Visst blir det bättre? Eller hur? Visst blir det det..?:-)

Kram Annika