Först och främst vill jag börja med att skicka massor av kärlek till er – mina underbara läsare här på bloggen! Det är NI som motiverar mig och gör att jag vill fortsätta med det här. Ett stort TACK till er!

Sen på denna speciella dag skulle jag vilja dela med mig av en liten fin kärlekshistoria. Jag tycker man hör om så många sorgliga, så därför vill jag dela med mig av denna för att säga att det finns hopp därute!

När jag såg Michael (min nuvarande man) för första gången så tyckte jag att han var fin, men det var när jag pratade med honom och hörde hans mjuka underbara röst som jag verkligen kände ”jag har hittat HONOM, mannen med stort M och mannen i mitt liv!”. Ja, det var verkligen kärlek vid första samtalet från min sida. Men…

Michael var upptagen! Dock kände jag ändå att ”om jag ska vänta på någon så är det HONOM, han var värd att väntas på”.

Men jag behövde inte vänta så länge, för Michael kände samma sak som jag och det tog inte lång tid innan det var vi på riktigt! Michael avslutade det andra INNAN vi påbörjade något ska tilläggas! En bra man helt enkelt!

Sen den dagen har det varit vi till 100% och allt har gått i racerfart! Efter 6 månader friade Michael, efter 8 månader blev jag gravid och efter ca 1,5 år föddes vår son Kelvin. Efter 2,5 år gifte vi oss och nu är vi inne på vårt 5:e år tillsammans! Jag är LIKA kär nu som då!

Det vi har är något riktigt speciellt och jag är så tacksam för att jag har mannen i mitt liv vid min sida och är så lycklig…och är man det, då tycker jag man ska säga det!

Kärleksfulla kramar Annika