Vänner!

Igår när jag hade sprungit intervaller på löpbandet kom det en söt tjej fram till mig och frågade: ”är det du som är Annika Sjöö? Åhh, jag följer din blogg slaviskt!”

Jag blir alltid lika glad och alltid lika förvånad när någon som läser bloggen kommer fram! Jag vet ju att jag har många läsare, men ändå. Jag blir så glad för då känns det som om jag är med och gör skillnad! Och ni känns ju som mina vänner liksom:-)

Så LOVA mig att komma fram till mig om ni ser mig på stan, gymmet eller någon annanstans, jag blir BARA glad!

Kram Annika