Kära vänner!

Den känslan som kommer att infinna sig om jag klarar att ta mig igenom Göteborgsvarvet den 17 maj kommer att vara obeskrivlig!

Det handlar inte om att jag inte har tillräckligt bra kondition. Jag vet att jag orkar! Nej, det handlar om att mina ben och knän ska ”palla” med belastningen som det innebär att springa 2,1 mil…

I höstas kunde jag inte springa 5 km utan att få ont i mitt knä, men efter hjälp från min fantastiska osteopat Tommy så sprang jag idag för första gången 16 km!!! Känner mig överlycklig, men mycket stum i benen.

Om ca 1 månad är det dags. Det pirrar i min mage…ska det gå?

Kram Annika