En sann dröm gick igår i uppfyllelse! Jag kunde springa Göteborgsvarvet! Vilken mäktig känsla.

För 10 år sedan skulle jag springa men skadade mig precis innan loppet. För 1 år sedan kunde jag knappt springa 5 km utan att få ont i mitt knä. När stadsmissionen ringde mig i höstas och frågade om jag ville vara deras ambassadör för Göteborgsvarvet så svarade jag ”jag vill inget hellre, men jag måste få hjälp”. Då fick jag kontakt med Tommy på Tingets idrottsskador & osteopati och utan hans hjälp hade jag aldrig klarat detta! Jag är såååå tacksam!

Konditionsmässigt var det faktiskt en ren baggis:-) men efter 18 km hade det kunnat räcka. Mina ben blev sååå tunga så sista 3 km sprang jag på ren vilja.

Första milen av loppet var helt fantastisk! Jag tog det jättelugnt och jag njöt av alla hejarop längs vägen. STORT TACK till alla som hejade och ropade mitt namn!!!

Idag har jag stum som satan i benen, men går med ett leende på läpparna…jag gjorde det!!!

Kramar Annika