Hej vänner!

Idag lånar jag ut bloggen till min man – Michael Hansson Sjöö! Han skriver så mycket bra och kloka saker som jag tycker är värda att lyftas fram…

”Jag kallar dem för Healthies. Statusuppdateringar om träning och kost.
För ett par veckor sedan satt det en panel i TV som störde sig på dessa uppdateringar och hackade på dem. Varför är det bara ok att posta Healthies om man är Coach eller tränare?

Jag älskar att titta på filmklipp ifrån någon som sätter PB i en övning, nån som klarar sin första pullup eller någon som ändrat sitt liv med en helt ny kosthållning och har fantastiska bilder på bra mat med recept. Självklart är jag färgad eftersom jag jobbar med träning, men det finns så mycket annan skit som postas i sociala forum som kanske borde störa mer. Kanske är det jantelagen som träder i kraft här eller bara det dåliga samvetet som får folk irriterade? Man får ju lägga ut 100 bilder på sin kissemiss (då menar jag husdjuret) utan att det blir tjafs. De tilltalar inte mig, men det kanske är för att jag inte har en katt. Men det stör mig inte.

En variant på Healthie kan vara ett filmklipp (den bästa varianten enligt mig). Det kan också vara en Healthie med för lite info: Köttat ben!!! Lite tråkig. Jag vill ju veta va kötta ben innebär!? Form-Healthie, där någon vill visa sin nyvunna form med före och efterbilder. Älskar dem! Vi får inte glömma Pose-Healthie där t ex yogisarna står i de mest overkliga ställningar, gärna på platser man inte väntat sig.

Oavsett vilken variant det gäller så tycker jag att det kan vara inspirerande. Jag är själv dålig på att posta Healthies och kanske inte har behovet. Men man får inte glömma att personerna som vill dela med sig av sin träning/kost har gjort något de känner sig nöjda och stolta över. Klart man ska få göra det utan att det ska kommenteras på ett negativt sätt. Det är ju bara missunnsamt. Ska man få checka in när man går på toa, berätta att tvätten är klar och skicka inbjudningar till födelsedagar så ska man också få dela med sig av sitt aktiva liv tycker jag.”

/Michael Hansson Sjöö