Jag tar det lugnt idag. Skulle kolla på alpint från Garmisch Partenkirchen, men det var dimma hela dagen. Garmisch Partenkirchen. Det låter lustigt i mina öron.

I övrigt så tycker jag att alla som vill vara säkra på att äga något av värde om två år borde skaffa sig ett stycke silver eller guld ganska snart. Det är nåt lurt på gång i världen.

Klockan 17.00 ( Eurosport )håller jag tummarna för de svenska juniorerna borta i Kanada!

Träningen rullar på. Det känns bra att vara hemma och leva lite normlt ett tag.

Min tidigare praoelev Ted Armgren blev 8:a och bäste svensk vid junior-VM i skidskytte igår – grattis!

Jörgen Brink slutade femma på SM i dubbeljakt, näst bästa tiden på skejtingdelen. Rätt bra för att just ha klivit upp ur sjuksängen.

Somnade fint i min säng igår kväll, vaknade dock aningen tidigt, 04.15.

Klarvaken. Jag steppade upp och kollade in helgens bravader på DVD, spännande!

Tvättmaskinen är också igång. Det känns ovant att gå upp före Heidi. Hon brukar vara väldigt ivrig att sätta fötterna i golvet på mornarna. Nu är klockan efter sju och hon sover fortfarande.

Vilken helg!

Jag blir så upprymd när det går bra, det går inte att sova alls, ska bli skönt att komma hem till Heidi och sängen i Uman!

Det har varit fullt upp sen segern, jag hinner inte med nånting. Tack alla som skickat glada tillrop!

Bra, hurra, fint, kul! Tvåa, fullt skytte och grym åkning!!

Det är roligt när allt funkar!

Carl Johan får revansch imöran.

Staffan har gröt i näsan och Wolfgang fick smittfebran i morse, jag tror att båda var lyckliga idag ändå. Vi var för första gången etta i nationscupen!

Wolfgang fyller år förresten, nåt på femti. Glückwunsch Wolfie!

Antholz är härligt!

Mycket snö, lugn träning och förnämlig mat! Jag bor med Nisse och sjukgymnast Erik.

Det är lite ovant med höjden första dagarna, jag tycker dock att det börjar kännas ganska bra. Vi har hunnit med lite nöjen också: Igår ångbastu, kyrkobesök och fika nere i byn, som jag inte kan namnet på.

Njae, inget vidare lopp idag, segt och för skevt. 

Antholz imorgon bitti, fyra timmar i bussen, mer är det inte. Jag brukar få en halv lunga till uppe på höjden, hoppas på det i år också!

Herr Nilsson blir alltmer filosofisk, häromdagen sa han:

-Tiden går. Hela tiden.

Vi andra höll med.

25:a med 1+1. Ståbommen idag lät som en träff( träff låter ”pling” och bom låter ”dock”), men kraften var inte tillräcklig för att luckan skulle falla. Åkningen OK.

David fyllde 30 igår, vi överraskade i ottan med sång, kompakt tårta och kaffe.

Det finns mycket information på internet. Herr Nilsson konstaterade igår att Suezkanalen är drygt sexton mil lång.

Idag visas ”Armbryterskan från Ensamheten” på kunskapskanalen.

Stafett imorgon. Greis har ont i ett knä, startar inte.

Tillbaka i en uppkopplad värld! Det var nästan skönt att ha en ”vit” vecka, desto mer jobb nu med att gå igenom mailboxen.

Gårdagen höll på att utvecklas till en katastrof för mig, med 2-3 minuter till start så upptäckte jag att det inte fanns några skott i magasinen, därav diverse löpturer och stressade rörelser. Carl Johan var gårdagens kung!

Nu är vi plats i det vanliga huset i Ruhpolding, vi lagar maten själva och tvättmaskinen jobbar hårt. Jag och Nisse svängde ihop en fin-fin kycklinggryta till middag, riktigt gott enligt finsmakarna!