Gunilla Josefsson fick sina medombud att hoppa i stolarna när hon alldeles gick upp i talarstolen och inledde med följand ord:

Vi har två saker gemensamt. Vi är socialdemokrater och vi ska alla någon gång dö.

Det hon egentligen ville säga, förutom att ruska om, var att man måste se människan, även den äldre människan, i vården.