Stämningen mellan AIK och Falun är fortsatt het. Minst sagt.

Kristoffer Kranberg fick sin läpp sönderslagen av en armbåge och tvingades sy tolv stygn efter matchen uppe i Falun. Nu väntar retur i Solna och kriget har redan startat.

Mitt i smeten väljer division 1-spelaren Niklas Jihde att kasta sig in i hetluften och på AIK:s hemsida hylla slagskämparna.

”Spelare som Magnus Svensson, Karl-Johan Nilsson och Mika Kohonen får så otroligt mycket mer med sig – än ”busar” som Kristoffer Kranberg, Andreas Johansson och Alexander Nede. Varför är det så?

Visst, det är ge och ta som gäller inom idrotten – men borde inte reglerna vara lika för alla? Självklart. Ibland tror jag hockeyspelarna har en stor fördel över att gömma sig bakom en massa skydd, domarna hinner helt enkelt inte se vem det var som fick eller gav smällen. I innebandyn får jag känslan över att domarna redan innan matchen har bestämt sig för att plocka ”vissa” gubbar. Ungefär som personliga vendettor.”

Vad tycker ni? Blir spelare som Kranberg och Andreas Johansson orättvist behandlade?

Trots en sprucken läpp och några sneda tänder kan ni räkna med att Kranberg är tillbara till match tre ikväll. Snackade med honom nyss soch även fast hans ord är att ”inget beslut är taget, jag ska åka dit och känna mig för” så tror jag inte Kranberg kan hålla sig vid sidan.

Speciellt inte efter Brottmans påhopp.

/Patrik

Så mycket (?) tjänar Kohonen

Mika Kohonen har skrivit på ett nytt tvåårskontrakt med Storvreta. 32-åringen var länge känd som en av innebandyns få heltidsproffs. Nu kan bloggen avslöja stjärnans inkomst.

I deklarationen för 2008 redogjorde Kohonen för en inkomst på 272 654 kronor. Det ger en månadslön på 22 721 kronor.

Kan låta lite men siffran visar inte om Kohonen till exempel har hjälp med bostad från Storvreta. Slår du ut pengarna på antalet effektiva arbetstimme Mika lägger in hos Uppsalaklubben så är det även en hyfsad penning.

Hatten av för Storvreta som satsar och därmed säkrar att världens bäste spelar i Sverige två år till!

Frågan är vad Mika hade tjänat i division 1?

/Patrik

Redan i december fick Sportbladet reda på Linköpings fräcka värvningsplaner av radarparet Niklas Jihde och Anders Hellgård, något som sen blev helt klart i början av januari.

Det var två smarta värvningar, spelare som så sent som förra säsongen spelade i Superligan och fortfarande håller hög klass. I ett nervigt kval är deras rutin dessutom grymt värdefull.

Men Örebro, vad tänker den klubben med? NA-reportern Johan Arvidsson har avslöjat att division 1-laget var villigt att satsa 250 000 kronor för att få innebandypensionären Martin Olofsson till sitt lag.
En gång i tiden var Olofsson världens bäste spelare, men nuförtiden? De sista åren i karriären var Olofsson riktigt skadedrabbad, och i hemma-VM 2006 hade Olofsson inte den framträdande rollen alla vant sig vid att han haft.

Nu har det gått nästan fyra år sen han slutade, och Örebro tänkte genom en extern finansiär slänga ut stora pengar på att få Olofsson till laget. Som ledare kan han göra stor nytta, men som spelare? Visserligen har han rutin, men hur är det med hans kropp numera?

Tänk om nu Örebro. Försök få finansiären att satsa pengarna på unga talanger i stället. Då kan det bli allvar av snacket om att få ett elitlag i Örebro igen, annars är risken stor att klubben får harva i botten av allsvenskan eller ännu längre ned i seriesystemet.

/Anders

Täbys Patrik Hagberg läser helt uppenbart Slutspelsbloggen. Eller hur ska vi annars tolka det här uttalandet.

Och äntligen börjar psykningarna komma i årets slutspel. Efter första omgången började man nästan gråta.

Fotbollen inleddes med ett rejält stjärnbråk. Innebandyn svarade med de här kaxiga och rubrikmässiga uttalandena.

Kimmo Eskelinen på sin blogg:

”Men jag ska vara förbannat tråkig nu. Hur jäkla snygga mål vi än gjorde och hur mycket vi än spelade ut Helsingborg stundtals, spelar det ingen roll överhuvudtaget när det är dags för tekning på måndag kl 19.”

Magnus Anderberg i sin blogg:

”Då passar självklart Kimmo Eskelinen på att slå till fem gånger. Det finns ingen i världen som kan skjuta ett så välriktat skott med så hög kraft, lösningen är att han inte ska få avlossa så ofta från så nära håll i fortsättningen.”

”Frispråke” Bults blogg:

”Försvarsspelet igår var också riktigt bra. Bra tålamod i uppspelen och med få tappade bollar (utom en kort stund i sista perioden) gjorde att FCH fick svårt att skapa så mycket målchanser. Det som gick fram tog Peter Sjögren hand om.”

Förbundskapten Kent Göransson i sin krönika:

”Låt oss nu hoppas på ett rent och fair spel i slutspelet så att vi slipper en massa anmälningar.”

Zzzzzzzzzz…

I kväll hade jag bänkat mig för att få se en spännande fajt mellan Helsingborg och Warberg på TV4 Sport. Men förhoppningen att kunna följa de andra matcherna genom ”pling i rutan” dog på en gång.

Inte förrän i den andra perioden kom till exempel det första plinget från Falun-AIK, trots att jag då fått rapporter redan 25 minuter tidigare om att Falunspelaren Andreas Johansson gjorde mål redan efter två minuter i första perioden. Så svårt är det inte att knappa in plinget. Så segt får det inte vara.

Men det fortsatte så hela kvällen. Uppdateringarna var oftast 20-25 minuter sena, hur spännande är det? Det blev lite bättre i slutet av matchen, men ändå. När det spelas fyra kvartsfinaler under samma kväll vill jag kunna följa spänningen när det händer, inte 20 minuter senare.

Så ett tips till nästa omgång nu, skriv ut tid när målplingen görs. Det blir mycket bättre för oss tittare.

/Anders

Helsingborgs trumtrio mötte…

…Warbergs flagghav. I Helsingborg!

Balrog ska för andra året i rad försöka skrälla mot Caperiotäby och anföraren heter Mikael Karlsson. Micke som hunnit hota Balrog med polisanmälan, vägrat spela, gjort comeback, lagt av helt och gjort en ny comeback bara under grundserien är den självklara stjärnan i Botkyrkalaget.

Men frågan är hur det är med formen?

Karlsson har knappt spelat i årets serie för Balrog efter att klubben vägrat släppa honom till Hammarby. När artisten nu är tillbaka så är det en lite större 27-åring än vi är vana vid att se.

Eller vad som sägs om de här bilderna?

(Karlsson 20/3-09)

(Karlsson 13/12-09)

Karlsson har under strejkerna bjudits på flera solresor av Hammarbys starke man Kenta Sjögren. Man kan väl gissa att Karlsson valde flip-flops framför träningsdojorna under de veckorna.

Det känns tveksamt att Balrog ska kunna upprepa fjolårets skräll utan en Karlsson i högform.

Men jag är i vilket fall ruggigt glad att Micke valt att fortsätta karriären. Innebandyn hade varit en stor profil fattigare utan honom. 

/Patrik

Förra veckan brast till slut linan för ett av innebandy-Sveriges mest klassiska lag, Järfälla.
Klubben som de senaste åren kämpat för att hålla sig kvar i högsta serien klarade inte av lindansandet och får nästa år spela i näst högsta serien, efter 20 år i eliten.

Järfälla åkte i och för sig ur redan 1997, men räddades kvar av en ihopslagning med topplaget Kista. Och det var då det började hända grejer. Bohemer är en sliten klyscha som ofta sätts ihop med ett grönvitt lag från Södermalm i Stockholm, men Kista IBK var den riktiga bohemsamlingen.

Klubben vann SM-guldet 1995 efter vinst i sudden death mot Fornudden i den tredje och avgörande matchen, centern Björn Eriksson avgjorde.
Men redan innan match höll det på att gå helt åt skogen. En av lagets storstjärnor tyckte inte att det där med SM-final var så stort. Så kvällen innan den stora matchen tillbringade han med att bildligt talat stampa på ”spola kröken”-kampanjen.
När han vaknade upp hos en kompis på finaldagen var det försent, han skulle aldrig hinna hem och hämta utrustningen. Lösningen fick bli att någon annan hämtade grejerna åt honom. Själv åkte han direkt till Eriksdalshallen och spelade hem guldet.

Fyra år senare, 1999, var klubben återigen långt fram i slutspelet, men torskade mot Örnsköldsvik i semifinalen. Sedan dess har klubben år efter år tappat sina storspelare. I år höll det inte, klubben åkte ur. Frågan är vad som är störst i klubbens historia, att storstjärnan kom fram till Eriksdalshallen i tid, eller att det ihopslagna Kista och Järfälla ligger sexa i maratontabellen.

/Anders

Märklig rubrik? Ja, men den har sin förklaring.

Internationella innebandyförbundet redogjorde nyligen för antal dopningtest utförda under 2009. 59 spelare i tävlingssammanhang och ytterligare 194 utanför tävling tvingades klä av sig nakna(?) och kissa i en kopp.

Totalt 253 tester på ett år alltså. Två frågor slår en med en gång. Dels: Är det verkligen värt att genomföra de här testerna? Är pengarna verkligen så stora inom sporten att det driver folk till att dopa sig?

Nummer två: Om det är motiverat, borde det inte vara fler? Cyklisten Tomas Lövkvist har tidigare sagt att han genomförde närmare 20 tester innan ett Tour de France. Det får 59 tester, i tävlingssammanhang, på ett år låta som en väldigt liten siffra.

Men den största frågan av alla är hur IFF lyckades hitta 48 innebandyspelare i Tyskland att testa? (När bara 19 tester gjordes i Schweiz). 

Vi hoppar till trevligare föda och kan efter omfattande spaningsuppdrag meddela att AIK:s David Gillek firar gårdagens seger med ryggbiff. Fint ska det vara,

Varför skriver vi det? Ja, vi tvingas ju vänta tre långa dagar på nästa match i slutspelet. Då tar vi allt innebandytugg vi kan hitta.

Som väntat var Kim Nilsson tillbaka i AIK i gårdagens match. Kanske hade fler än 770 personer hittat till Solnahallen om det hade annonserats rejält. Nu stod AIK för historiens sämsta mörkläggning.

/Patrik

Ännu en slutspelskväll har avverkats, med två matcher i Stockholm, och väntade resultat med segrar för Täby och AIK.

Med två matcher samtidigt blev lösningen att spela in tv-matchen, och gå till Solnahallen och titta live. Och jag blev inte överraskad. Hittills har topplagen varit alldeles för bra för att det ska bli spännande.

Hur blir fortsättningen av slutspelet? Som vi skrivit tidigare blir det en promenad i parken för AIK, Täby, Storvreta och Warberg. Skillnaden mellan de fyra topplagen och de andra är enorm. Kvartsfinalerna kommer inte att bjuda på nån spänning, men det kommer att bli de mest ovissa semifinalerna någonsin. Det ser vi fram emot.

Men så här låga publiksiffror som det i kväll får det inte vara i en kvartsfinal. Bara 653 åskådare i Täby, och 770 som tittade när AIK vann mot Falun. För några år sen var AIK publiklaget nummer ett, 770 åskådare i kväll säger annat.

/Anders